Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Utökade kurser på gymnasiet?
3Poäng
Ida
Hej!
Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.
Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.
Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.
Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet. Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.
Och längst ner ser du Programstruktur för NA:
Utökat svar
Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs". U-kurser räknas in endast i 2 fall - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då eller - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.
Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar. Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år... Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).
Utökat svar
Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer. Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in. Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.
Exempel: Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs. Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ). Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig. Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.
Hej, Nu har min son börjat 6:an och äntligen får han välja spanska som språk, något han har sett framemot. Men... han blev nekad. Problematiken är att jag är spansktalande. Han hade påbörjat moderspråk i spanska i 3:an men fick sluta...
SYV-besökare: :
Hej, din son har rätt att läsa spanska från årskurs 6 om hans grundskola erbjuder läsa spanska (annars kan en grundskola endast erbjuda t.ex franska och tyska). Att din son kan för mycket (eller... Läs hela svaret
Jag tyckte att mitt första schema var dåligt (men man kunde ändå ofta sig) men vårat nya schema som vi kommer få är värkligen inte acceptabel enligt mig. På måndag går i vi i skolan från 08:30-16:30, och har en håltimma...
Mikael: :
Hej! Du ställer en fråga som kräver svar från en jurist. Kontakta Skolverket som har juridisk kompetens och kan ge dig svar om det är reglerat eller inte: hur långa skoldagar får vara schemalagda.
Hej, Kan man reducera profilkurser på ett yrkesprogram när man har ett åtgärdsprogram som underlag, t.ex. hantverksprogrammet mot frisör? Vet att detta inte kommer att leda till en yrkesexamen men om det framkommer i utredningen av elevens behov av särskilt...
Milla : :
Hej Veronica,det första jag tänker på är att lägga upp utbildningen under längre tid (t.ex på fyra år i stället för tre) - detta för att ge eleven... Läs hela svaret
Hej! Jag ville fråga, hur många prövningstillfällen finns det per läsår och termin i gymnasiet? Och hur många prövningar får man göra samtidigt, finns det någon begränsning?
Liselotte: :
Hej Leo,de som är gymnasieelever (så länge de är inskrivna i någon gymnasieskola) har rätt att göra prövningar endast på sin egen skola och... Läs hela svaret
Hej! Mitt barn går nu i år 2 på gymnasiet och är godkänd i allt utom engelska från grundskolan. Hen jobbar fortfarande med den. Vad har eleven rätt till för stöd för att uppnå det målet, både hållande engelska grund...
Mikael: :
Hej Caroline!Elevens rätt till särskilt stöd och extraanpassningar beskrivs i 3 kapitel i Skollagen, §§ 5 - 10.3 kapitel i skollagen heter Barns och elevers... Läs hela svaret
Validering grundskolebetyg från utlandet, görs det på någon instans eller är det upp till varje enskild huvudman att göra?
Julia: :
Hej Ylva,enligt de svar vi fick från skolverket och från antagningskanslierna, så finns det inte någon instans som gäller för hela Sverige utan det löses på lite olika... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan gå upp till åk2 med 450 poäng? Är det något som säger att man inte kan göra detta? Kan jag läsa de ämnena jag inte fick godkänt i, vid sidan av i 2’an? Kanske att jag kan läsa dessa kurserna med...
Mikael: :
Hej!elevens rätt att fullfölja påbörjad utbildning regleras i skollagen 16 kap. § 37.Men...Exakt hur utbildningen läggs upp för varje elev ansvarar "huvudmannen" för. I... Läs hela svaret
Hej!
På grund av vissa omständigheter kan jag inte fortsätta plugga i tredje året i gymnasiet. Jag behöver ta ett års paus. Kan jag fortsätta tredje året nästa år? Eller måste jag börja om hela gymnasiet?
Anna: :
Hej Zahra!
Har du frågat rektor på ditt program /på din gymnasieskola/? Har du godkända betyg från åk1 och 2 på gymnasiet? Har du läkarintyg eller ngt. annat "dokument" som skulle... Läs hela svaret