Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'akademisk frihet' (33 st.)
-
Kan jag få min kandidat genom att läsa en annan kurs?
Hej! Jag läser en utbildning på högskola men efter utbildningen får jag ingen yrkestitel eller legitimation då utbildningen är såpass ny. Jag läser nu min sista kurs och är lite orolig över att jag inte kommer klara den sista tentan....
Hej,du måste få svar på din fråga från studievägledare på din institution. Varje lärosäte (högskole eller universitet) får bestämma... Läs hela svaret -
Masterprogram i civilingenjör?
Hej! Jag undrar utbildningen inom civilingenjör industriell ekonomi, där vet jag att man under de två sista åren att man läser masterprogram. Min fråga har ALLA universitet samma masterprogram eller har de ”finare” universitet andra masterprogram...
Hej S,de områden som du ställer frågorna inom är ganska komplicerade.Allmänt gäller: varje lärosäte (högskole och universitet) i Sverige får bestämma ganska mycket... Läs hela svaret -
Hur ser examen ut?
Hej, Jag har kommit in på ett program där jag tilldelas en filosofie examen efter programmets slut. Jag tänkte däremot välja att lägga till Nationalekonomi och statistik under de valbara terminerna för att sedan kunna plocka ut en ekonomie examen. Min...
Hej, de frågorna måste du ställa till personal som jobbar på den institutionen där du läser nu. Fråga Studievägledare på din institution. Vid behov vänder hen sig till programrektor... Läs hela svaret -
Slutföra utbildning 7 år senare?
Hej SYV, Jag läste internationella samhällsvetarprogrammet vid Linnéuniversitetet mellan 2010-2013 men lyckades inte få klart den sista kursen - examensarbetet. Efter att ha kämpat med uppsatsen under många månader gav jag till slut upp och sitter sedan...
Hejsan,om du lyckas slutföra utbildningen och får examen - så blir examens datum i "nutid", alltså året 2020 eller kanske 2021... då är det inte "gammalt" utan... Läs hela svaret -
Olika behörigheter, samma program?
Hej! Jag har varit inne på några skolors hemsidor och läst om behörigheten till kriminologiprogrammet. Dock upptäckte jag att det var olika. KriminoIogiprogrammet i Örebro kräver Samhällskunskap 1b och Matte 2, men Kandidatprogram i Kriminologi i Lund kräver inte matte 2. Varför är det olika...
Hej Thea; i Sverige finns det ngt som heter "akademisk frihet" och går ut på att varje lärosäte /högskola-universitet/ kan i mångt och mycket bestämma själva - lokalt. Eftersom... Läs hela svaret -
Beteendevetare?
Hej Min fråga gäller min egen situation då jag bygger ihop min egen examen, beteendevetare. Då man ska röra sig inom ämnena psykologi, sociologi, psykologi, undrar jag om kurser som "Allmän psykologi" går att tillgodo ses? mvh Elin
hej Elin, om din fråga rör sig om att få ihop kurser till Kandidatexamen, så måste du ställa din fråga till studievägledare på just den institutionen från vilken du vill ta ut examen.... Läs hela svaret -
Kan jag ansöka om två kandidatexamina och använda samma kurser i båda?
Kan jag ansöka om två kandidatexamina och använda samma kurser i båda? Har nu läst 90 Hp och undrar om jag kan läsa två olika huvudområden och ansöka om två olika kandidatexamina men använda resterande kurser (de 90 Hp jag redan läst) i båda kandidatexamina? Tack på förhand!
Hej Emma, svar jag kan ge är "förhoppningsvis". Detta pga varje lärosäte (högskola-universitet) i Sverige får bestämma ganska mycket lokalt om sina... Läs hela svaret -
Masterprogram utomlands applicerbar i Sverige?
Hejsan! Jag är antagen till ett masterprogram i Frankrike i Nice på Universitet Côte d´azur. Det är en master i molekylär kemi och studiespråket är franska. Det jag undrar är om utbildningen kommer vara möjlig att använda i Sverige vid avslutad studietid, dvs om jag skulle vilja läsa vidare till...
Hej Sanna,din fråga måste du ställa till det lärosäte i Sverige där du planerar söka forskarutbildningen. Det är frivilligt för lärosätena... Läs hela svaret -
Vill börja forska inom kriminologi/beteendevetenskap/sociologi?
Mitt mål är att börja forska och behöver först en kandidatexamen som jag tänkte sätta ihop själv på distans. Jag har kommit in på kriminologi 1 på sthlm universitet men som jag förstår så är det bara just 1an som finns på distans. Hur enkelt är det att hoppa över till ett annat universitet och...
Hej Tapio,utbildningsutbud är inte konstant, utan förändras. Att det idag inte erbjuds en viss kurs på distans, betyder, som tur är Inte att den ej kan erbjudas... Läs hela svaret -
Villkorligt antagen?
Jag skrev en tenta inna sommarlovet och fick U på den. Missar tyvärr omtentan i sommar och nästa faller i slutet på termin två. Dock behöver jag den för att kunna bli antagen på termin tre så jag kommer väl bli villkorligt antagen och förstår inte riktigt vad som innebär med det. Sen har jag...
Hej Sofia, det bästa är om du söker svar hos studievägledare och/eller hos utbildningsansvariga på just din utbildning. Varje högskola/universitet kan - i viss mån - bestämma själva hur de... Läs hela svaret -
Använda betyg från basår på en annan skola?
Hej, Jag kommer till hösten att studera tekniskt basår i Jönköping. Om jag under tiden skulle ångra mig angående ort, kan jag ta med mig betygen från kurserna som jag läst där till en annan skola och söka in på en utbildning på annan ort eller jag är bunden till Jönköping då jag läser in...
Hej Kalle,det är en fråga som jag eller någon av oss andra här på Fråga syv, inte kan ge ett klart svar på. Så här är det: basår på... Läs hela svaret -
Möjligt att sluta efter 2år och göra eget examensarbete?
Hej! Jag har sökt en utbildning till hösten som är 3år (systemvetenskapliga programmet), men jag skulle vilja ha den på 2år istället och kanske i framtiden göra det tredje året. Men jag har hört med skolan om det finns en möjlighet att sluta efter två år och sedan göra ett examensarbete för att...
Hej Thilda,varje högskola och universitet i Sverige har rätt att bestämma rätt mycket själva, lokalt, på plats, på sitt eget lärosäte. Fråga... Läs hela svaret -
För sent att komma med i urvalsgrupp b2 till höstterminen?
Har sökt in ett program till höstterminen där jag inte är helt säker om jag kommer in på b1, medan om jag kunde komma in på urvalsgrupp b2 skulle platsen antagligen vara garanterad . Är jag för sent ute för att komma in på b2? Det verkade inte finnas några tillgängliga kurser att läsa upp på på...
Hej Erik,jag förstår att det känns väldigt tråkigt. Formella krav för att komma med i BII, kompletteringsgruppen, är att du får nya betyg som räknas... Läs hela svaret -
Kommer jag komma in på Handelshögskolan i stockholm?
Hej! Har några funderingar till livet efter gymnasiet. Mitt huvudmål är att komma in på HHS och på deras hemsidan står det att intagningskraven låg på 19.17 (2017) medan mina betyg ligger runt 18.5. Deras kompletteringsgrupp är 19.3 och där tänkte jag att ifall jag efter gymnasiet studerar på...
Hej Carl, det är i första hand Prövningar (skaffa kunskaper genom självstudier och söka var man kan göra prövning) - som jag tror är det realistiskt att hoppas... Läs hela svaret -
Civilingenjör öppen ingång?
Hur fungerar det med civingenjör öppen ingång? Har man garanterad plats till valfri civilingenjörsutbildning på skolan eller är det i mån av plats, dvs man konkurrerar med sina klasskompisar om de populäraste utbildningarna? Tex om jag söker in civilingenjör öppen ingång på LTH, kan jag då gå...
Hej Hannes, ang. PLATGARANTI så är det varje lärosäte som bestämmer själva hur de gör. Bestämmelserna kan också ändras "under resans gång". Till de populära... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga