Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
är det SYV-ens ansvar?
3Poäng
SYV-besökare
Hej, jag är rätt ny syv på grundskolan; det är mitt första gymnasieval. Jag är rätt förvånad att eleverna är inte jätteaktiva. De missar sina inbokade samtal med mig; de lämnar inte in blanketter heller (i alla fall inte alla). Min erfarenhet är att ca hälften "sköter sig rätt bra" och andra halvan - gör inte det.
Klasslärare gav mig råd att göra hembesök till eleverna, om jag vill få tag på dem eller deras vårdnadshavare, exempelvis för att hämta påskrivna gymnasievalsblanketterna. Är det verkligen SYV-ens ansvar att åka hem till eleverna för att hämna blanketter? Vad händer om jag inte träffar några elever och de inte gör gymnasieval och/eller om gymnasievalsblenketterna saknas?
Tacksam för ett snabbt och utförligt svar!
S.
kort svar på din fråga vore: fråga rektor på din grundskola och gör som rektorn säger (inom rimliga gränser). Det är rektorn som är "ytterst ansvarig" på en skola.
Ett utförligt svar på frågan kan bli hur lång som helst... :) Vi känner till att det ser väldigt olika ut- på olika grundskolor. Mycket beror på hur mycket engagemang "övrig personal" på skolan visar och hur mycket elevernas vårdnadshavare vill bidra med. Gymnasieantagningskanslierna organiserar gymnasieantagning på olika sätt, vilket kan också vara mer eller mindre lyckade "varianter" - mycket beror på hur vuxna "kring eleven" samarbetar med varandra.
Situation nr. 1 Det finns tydlig information både på Gymnasieantagningens-hemsida och på diverse olika ställen, ex. på en SYV-tavla på grundskolan och klasslärare förmedlar att det är viktigt att lämna in påskrivna blanketter i tid - till eleverna och till föräldrarna; föräldrarna besöker föräldramöten och engagerar sig i elevernas skolarbete och i deras gymnasieval. Rektor ger tydliga signaler till all personal på skolan och till elever och föräldrar att gymnasieval är en viktig del i grundskolans verksamhet; hen är tillgänglig och svarar på frågor om gymnasieval och har pågående dialog med gymnasieantagningen (löser löpande alla frågor som uppstår).
Situation nr. 2 Tydlig info saknas... Klasslärare och övriga lärare vill inte engagera sig i gymnasieval /svarar exempelvis att det är SYV-ens ansvar och inte deras/ och pratar inte med eleverna eller föräldrarna om gymnasieval; föräldrarna besöker föräldramötena i "liten utsträckning" och rektor är överhopad med jobb (orkar inte och/eller hinner inte ta tag i frågan om gymnasieval).
Vem som helst förstår att situation nr.1 - det är så som det bör gå till. Men verkligheten är att det - tyvärr - även finns inslag av situation nr.2 på vissa grundskolor.
Som ensam SYV, som dessutom är ny på en skola, är det svårt att i grunden ändra på hela situationen. Du kan bara göra ditt bästa. Du kan också tänka så här: det är frivilligt att gå på gymnasiet. Skolplikten slutar när eleven blir behörig till gymnasiet. Det är ingen som kan vidta några "rättsliga åtgärder" mot dig om du t.ex endast tar emot besök och tel.samtal och E-post från de elever och föräldrar som själva söker upp dig med frågor om gymnasieval (och struntar helt i de som inte visar intresse... detta pga det är frivilligt att gå på gymnasiet). Men, å andra sidan, är ju rektor - din chef och arbetsledare och som anställd måste man lyda sin chef (om man vill behålla sin anställning i alla fall)... men frågan är då också - Vill man behålla sin anställning, om det är en ohållbar och orimlig arbetssituation?
De praktiska tipsen - om man vet att det svårt att få eleverna att lämna in blanketter i tid - kan t.ex vara att: - sätta "dead-line" en vecka tidigare än den riktiga dead-line är; - komma med "skräck-exempel" - få fram en berättelse om en elev som förra året missade söka till gymnasiet och blev utan gymnasieplats - utan att nämna namn på eleven... man kan t o m "hitta på" en sådan historia, för att det har säkert hänt förut och kommer att hända igen... att en elev kan bli utan plats på gymnasiet om hen ej söker i tid... eller i alla fall tvingas gå gymnasialutbildning som hen inte vill gå (för att hen inte i tid sökte till en utbildning som hen velat gå); - bombardera vårdnadshavare med E-post /grupp-utskick/ - om hur viktigt det är att lämna in blanketter i tid; - se om det skulle gå att ta emot inscannade påskrivna blanketter (då kan vårdnadshavare scanna in och skicka elektroniskt); - sätta in särskilda föräldramöte om gymnasieval - ett möte så tidigt som möjligt /i början av september i åk 9/ - och nästa möte några få dagar innan dead-line för inlämning av blanketter (då kan vårdnadshavare ta med sig blanketterna på det andra mötet och lämna in dem där). Det finns också exempel på rätt så "otraditionella lösningar" - ex. att erbjuda kvälls-tider för att vårdnadshavare kan tillsammans med eleverna komma besöka syv på skolan och bl a lämna in påskrivna blanketter. Att man som SYV arbetar på kvällstid kan man kanske "kompencera" med övertidsersättning eller att ta in de inarbetade timmarna i ledighet (det kommer man överens med rektor om).
Jag förstår att du tänker på elevernas bästa men att du också måste hinna och orka utföra ditt arbete. Om du inte får stöd och hjälp från övrig personal på skolan kan du endast göra så gott du kan göra på egen hand. Att "tvinga" övrig personal på skolan att hjälpa till med gymansieval kan inte du, som SYV, göra för att du är inte chef eller arbetsledare. Här behöver du rektors stöd. Rektor måste beordra lärarna och övrig skolpersonal ta en aktiv roll och vara behjälpliga i frågor om gymnasieval; om rektor inte gör det eller om skolpersonal, trots rektors order, inte gör det - har du endast "2 val": antingen kämpa på egen hand så gott du kan eller söka andra jobb och komma förhoppningsvis till en arbetsplats där du får en bättre arbetssituation.
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig! ANNA
Frågor och svar taggade med 'utökning av lärarlegitimationen' (10 st.)
Hej! Jag är en elev som vill plugga till ämneslärare och är väldigt splittrad över två skolor. En skola har de två ämnen jag vill plugga men jag gillar inte skolan, den andra har bara en av de men jag vill verkligen plugga där. Min...
Milla : :
Ja, det går att i efterhand utöka lärarlegitimationen med fler undervisningsämnen. För detaljerna ang.hur det kan gå till fråga studievägledare på lärarhögskolorna... Läs hela svaret
Hej! Jag läser samhällsvetarprogrammet på MIUN sista terminen nu, och kommer till våren läsa 30 hp nationalekonomi för att komplettera behörighet till KPU gymnasielärare, samhällskunskap. Då det är bättre desto fler...
Milla : :
HEJ,de som är experter på lärarbehörigheter och lärarutbildningar är studievägledare på lärarhögskolorna; så du får gärna samråda... Läs hela svaret
Hej! Jag är snart klar med min kandidatexamen i japanska och tänker fortsätta plugga till ämneslärare efteråt. Jag skulle helst kombinera engelska och japanska, men inser att det kan vara svårt att hitta heltidsanställning för det. Så min...
Milla : :
Hej,jag vill börja svar med att "påminna om" att även obehöriga lärare får lov att undervisa (när det är lärarbrist). Men det är bra att du planerar på att skaffa... Läs hela svaret
Hej! Jag har precis tagit examen ifrån lärarutbildningen där jag nu är grundskolelärare F-3. Jag pluggar på sidan av en engelska kurs som är 15hp. Vad jag har hört kommer dessa 15hp från engelska kursen göra att jag blir behörig 4-6...
Milla : :
Hej,frågor om lärarlegitimationer och deras utökning bedöms och beslutas om av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer - så du får gärna fråga där. Du kan också... Läs hela svaret
Hej! Jag har en lärarexamen för grundskolans tidigare skolår, från 2007. Jag planerar att läsa fristående kurser i svenska och svenska som andraspråk för att utöka min behörighet på egen hand och bli behörig i svenska och SVA...
Milla : :
Hej,du skriver om att du vill "utöka din behörighet på egen hand"... menar du att du vill få Legitimation med behörighet att undervisa i svenska på... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om det stämmer att en lärarlegitimation 3-9 i SO-ämnen, med 60 poäng i vardera historia och religion (och 30 poäng i geografi samt samhällskunskap) går att läsa upp till behörighet att undervisa på gymnasiet genom att...
Milla : :
Hej,utökning av lärarlegitimationen är det skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som bestämmer över. Oavsett vad ngn annan säger till dig så bestämmer det... Läs hela svaret
Hej! Jag ska söka ämneslärarprogrammet inriktning högstadiet 7-9. Jag har förstått att man blir behörig att undervisa även i åk 4-6 vilket ju öppnar upp möjligheter på arbetsmarknaden ännu mer, men min fråga är: om...
Milla : :
Hej!"behörig lärare" i Sverige är hen med Lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i vissa ämnen på vissa... Läs hela svaret
Hej... Jag är lärare i spanska på högstadiet.. Jag vill gärna utöka min behörighet. Hur fungerar det? Jag funderar på religion eller geografi ( till högstadiet) Krävs det examensarbete om jag pluggar poängen som krävs? Vad är...
Milla : :
Hej,om Lärarlyftet var god läs på skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/lararlyftetDet är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som ansvarar för utfärdandet av... Läs hela svaret
Jag läser nuvarande till ämneslärare i svenska och engelska med inriktning åk 7-9. Då jag inte kom in på psykologprogrammet men ändå har en passion för ämnet, så vill jag läsa fristående kurser för att bli...
Milla : :
Hejsan,på Göteborgs universitets webbplats läser man bl.a följande: ... Läs hela svaret
Hej, jag har snart fått lärarexamen i fritidshem med inriktning idrott. Jag undrar då om jag läser ytterligare 120 hp får jag då examen/behörighet till att undervisa i idrott för gymnasiet utan att gå kpu för att jag redan har examen?
Milla : :
Hej Matteus!mitt råd är att du vänder dig med din fråga till studievägledare på de lärosäten där lärare i Idrott utbildas. Vad gäller legitimationer för... Läs hela svaret