Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med '#behörighet' (17 st.)

    • IvyMaria

      Hur blir man finansmäklare?

      Hej! Maria här. Jag undrar hur man kan ta tillväga att bli finansmäklare och ifall det är möjligt att jobba som finansmäklare utomlands. Jag har läst ekonomiprogrammet på gymnasiet och tänkte även läsa det på universitetet, men...

      Milla : : Hej!Det som gäller i Sverige: Mäklare inom finans har traditionellt en examen som civilekonom eller civilingenjör med inriktning industriell ekonomi. För att arbeta som... Läs hela svaret
    • IvyMaria

      Hur blir jag tillhörig för tandläkarprogrammet om jag läst ekonomi?

      Hej! Jag har läst ekonomiprogrammet och tar snart studenten. Jag tänkte vila ett litet tag innan jag börjar på universitetet för att återhämta mig från utbrändhet, men jag vill då läsa till tandläkarprogrammet. Frågan är bara att jag inte riktigt vet hur jag kan ta tillväga. Jag tänkte att...

      Milla : : Hej!På heltid läser man fysik1a på 7,5 veckor och varje av de resterande kurserna på fem veckor. Alltså, kommer det att ta 12,5 veckor för fysik; 10... Läs hela svaret
    • Cajsa

      Blir det svårare att komma in på utbildningar om jag väljer komvux?

      Hej! Jag går sedan ett år tillbaka på Korrespondensgymnasiet Online på grund av svårigheter jag har haft med att gå i skolan. Jag hoppas kunna gå tillbaka till ett fysiskt gymnasium till 3an, men problemet är att jag hoppade på 1an ett halvår efter alla andra (på vårterminen 2022). På min skola...

      Anna: : Hej Cajsa,om man i sin komvuxexamen har minst två tredjedelar (alltså minst 1600poäng) kurser lästa på komvux eller från prövningar gjorda efter... Läs hela svaret
    • Student

      Får jag meritpoängen?

      Hej! Vill läsa till ingenjör och läste ekonomiprogrammet i gymnasiet. Direkt efter läste jag ett tekniskt basår via högskola för att få behörighet, men jag saknar ännu betygen för att komma in på den linjen som jag önskar. Jag undrar om jag kommer få meritpoängen om jag väljer att läsa upp...

      Milla : : Hej Linneá! Reglerna säger att om den högskole-universitetsutbildning som du söker till kräver matte4, då ger godkänt betyg i Kursen "matte5" en (1.0) meritpoäng. För dig med... Läs hela svaret
    • Sara

      Vad är grundläggande behörighet för en högskoleförberedande program?

      Vad är grundläggande behörighet för ett högskoleförberedande program? Är det tillräckligt att man har betyg i Eng 6 men inte i Eng 5? Räcker det med Sva 1 och 3 eller måste man ha betyg i Sva2 också? När det gäller natuvenetskapsprogrammet är det Samhälle 1b eller 1a som gäller, samt Historia...

      Julia: : Hej Sara!Grundläggande behörighet till högskolestudier kan man uppnå på olika sätt. Om man vill uppnå den genom examensbeviset - från... Läs hela svaret
    • A.K

      Datum för behörighet Tapil?

      Hej, jag har sökt tapil och undrar om mina betyg behöver vara giltiga när jag blir kallad till skrivtillfälle eller om man har tid på sig att fixa sin behörighet fram till det det vanliga datumet då alla betyg ska vara registrerad?

      Mikael: : Hej! Du ställer en fråga om alternativ antagning och det är upp till lärosäte att bestämma villkor, så bästa råd jag kan ge är att du läser på lärosätets... Läs hela svaret
    • A.K

      Behörighet för tandläkarprogrammet?

      Hej, jag tar studenten snart och fick betyget F i Fysik 1 förra året, men vill satsa på HP för att komma in på tandläkarprogrammet. Jag undrar om jag är behörig med godkänt i fysik 2 och icke godkänd i fysik 1, eller om jag behöver...

      Mikael: : Hej! Antagning.se vill se godkänt betyg i just Fysik 2 men KOMVUX kommer troligen inte ta in dig på den kursen utan att du först uppnår godkänt betyg i fysik 1a; detta för att komvux... Läs hela svaret
    • Hampus

      kombineras: behörighet från komvux med merit från högskoleprov?

      Hej! Jag har slutbetyg från gymnasiet i matte 3c. Jag går i tankarna på att studera ett civilingenjörsprogram och då krävs behörigheten matte 4. Mina betyg är sådär men mitt resultat från högskoleprovet är bra. Min fråga är därmed: går det att få den särskilda behörigheten (matte 4) från...

      Anna: : Hej!om du har resultat från högskoleprovet och är Behörig, har grundläggande och särskild behörighet till den högskoleutbildning du vill komma in på, prövas du även i HP-urvalet.
    • Elissa

      Behörighet för ämneslärare?

      Hej! Jag undrar om man som ämneslärare i gymnasiet är också behörig till att undervisa i årskurs 7-9? Alltså, om jag läser ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, kan jag då senare även undervisa för årskurs 7-9 och vara behörig till det även om jag inte har läst...

      Mikael: : Ja, det stämmer. Gymnasielärare är behörig att undervisa i samma ämnen över i åk7-9 på grundskolan.
    • Camilla

      Har jag behörighet inom Naturkunskap 1a2 eller ej?

      Jag har läst djurvård på en naturbruksskola. Jag har studerat naturkunskap 1a1 och har behörighet inom naturkunskap 2 då jag läst 1a1 och djurhållning, samt djur i naturbruk. MEN jag behöver ha läst naturkunskap 1a1 och 1a2 för att vara behörig till utbildningen jag vill söka. Måste jag studera...

      Milla : : Du är redan nu behörig, anser jag. Detta för att naturkunskap 2 är högre kurs som baseras på nk1a2. Har man godkänt betyg i nk2, anses man vara behörig till utbildning som kräver lägre behörighet i samma ämne. 
    • Karolina

      Behörighet till psykologprogrammet?

      Hej! Vilka förkunskaper eller ämnen krävs för att komma in på pyskologiprommet? Nu är jag inte så påläst om vilka kurser det finns, men vill universiteten att man ska ha läst psykologi 1 & 2? Vilka intiktningar finns ens att läsa...

      Anna: : Hej Karolina, I >>Naturvet.programmets båda inriktningar ingår det alla de kurser som krävs för att bli behörighet till psykologprogrammet där kurser för Särskild... Läs hela svaret
    • Sara

      Icke godkänt betyg / F ?

      Hej!

      Ifall man har ett ämne bland sina meriter, som man läst till i efterhand, efter gymnasiet, som man exempelvis inte blivit godkänd inom, kommer det påverka ens chanser till att komma in på kurser/program man sökt till? Trots att det ämnet man...

      Mikael: : Hej Sara, Nej, det kommer inte att påverka dina möjligheter att komma in på högskola. Om du är behörig till din högskoleutbildning men sedan läser någon eller några kurser och... Läs hela svaret
    • Anna

      Hur viktigt är behörighet från gymnasiet?

      Jag går i ettan på naturprogrammet och ska nu välja inriktning. Mina val är natur-natur eller natur-sam. Själv tycker jag lite bättre om de samhällsvetenskapliga ämnena och skulle gärna ha lite variation i naturämnena. Men natur-natur ger ju bättre behörighet Jag vet inte vad jag vill bli men...

      Anna: : Hej Anna, när man söker till högskoleutbildningar i Sverige prövas man i Olika Urvalsgrupper. Ex. om man har ett giltigt resultat av högskoleprovet, prövas man i HP-urvalsgruppen... Läs hela svaret
    • Maryam

      Jag har 2250 poäng, är jag behörig till högskolan?

      Hej! Jag har läst naturvetenskap programmet på gymnasiet, men eftersom jag blev sjuk och inte klarade alla kurser, så har jag läst flera kurser på komvux. Just nu har jag totalt 2250 poäng. (Matte 1c, Svenska 3, Engelska 6 ingår). Jag vill komma in på lärarutbildningen på högskolan. Och de...

      Anna: : hej Maryam, för Grundläggande behörighet som alltid krävs för alla högskoleutbildningar i Sverige måste man uppnå den så kallade GRUNDLÄGGANDE... Läs hela svaret
    • Sara

      Vad ska jag göra om jag har många F?

      Jag går sista året på gymnasiet nu, och det senaste året har varit väldigt tufft vilket har lett till att jag har fått många F på olika kurser. (7-8 F) Och nu undrar jag, vad kan jag göra när jag har gått ut gymnasiet? Jag är medveten om jag jag inte kommer få en studie examen, utan bara ett...

      Julia: : Hej Sara, om du får Studiebevis kan du ta dina betyg till komvux>> i din kommun och prata med studie- och yrkesvägledare - ni gör tillsammans upp en Studieplan''' på hur du ska läsa... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga