Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'utbytesår' (57 st.)

    • Elliot002

      Skillnad mellan teknisk datavetenskap och datateknik?

      Hej! Jag vill söka något program inom IT till höst men jag har en fundering. Vad är skillnad mellan Civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap och Civilingenjörsprogrammet i datateknik? Är de inte samma?

      Milla : : Hej!Jämför vilka kurser som ingår i programmen; om samma kurser ingår, då är det "samma program" och om olika kurser ingår, då är det olika... Läs hela svaret
    • hedvig

      kan man åka på utbytesår i nian?

      Hej, jag hade hoppats på att åka på utbytesår nästa år, men sen kom jag på att jag ska börja i nian och det kan vara ganska viktigt med betyg och så därifrån, men jag undrar ändå om det går att åka på...

      Milla : : Hejsan,om du vill undvika "förlora" ett år och kunna påbörja gymnasiestudier i Sverige hösten 2025, behöver du bli behörig till gymnasiala (svenska) utbildningar under... Läs hela svaret
    • Helado

      Utbytesår i gymnasiet?

      Hej! Jag ska inte välja gymnasium förrän om 9månader men det finns olika saker jag vill göra på gymnasiet och jag vill inte stressa, så jag samlar på mig information nu så jag kanske har det lättare att välja gymnasium sen. Det finns olika saker jag gärna hade velat göra på gymnasiet och en...

      Milla : : Hejsan,att klara av gymnasial utbildning och få ut examensbevis kan en elev som läser ett år utomlands (på en svensk gymnasieskola utomlands). Det finns tyvärr endast några få svenska... Läs hela svaret
    • erikzhansun

      Modersmålundervising som utbyderstudent?

      Hej jag funderar på att göra ett utbydersår utomlands och undrar om de är skyldiga att ebjuda modersmålundervising. Jag ligger mycket efter och jag vill inte tappa mina kunskaper. ( har ej svenska som modersmål)

      Milla : : Hej! När du skriver "de är skyldiga att ebjuda modersmålundervising", vilka är "de"? Är det din svenska kommun? din gymnasieskola i Sverige? den organisationen som... Läs hela svaret
    • Utbytesår i USA

      Kan man gå 3:an i usa?

      Hej! Jag hade tänkt att åka ett utbytesår i usa i 3:an av gymnasiet. Men många organisationer påstår att man ska vara mellan 15-18. Hur fungerar det? Jag kommer vara 18 i 3:an men fyller även 19 under vårterminen av 3:an.

      Milla : : Hej,om du vill få ut Examensbevis från en svensk gymnasieskola då kan du inte gå ett av de tre gymnasieåren i USA, utan du åker till USA "mellan" årskurserna, t.ex att du går... Läs hela svaret
    • Utbytesår i USA

      Kan man fortfarande gå på utbytesår även fast man hade F?

      Hej! Jag är väldigt intresserad av att gå på ett utbytesår i USA 2025/2026 alltså när jag går i tvåan i gymnasiet. Har även tänkt efter sommaren 2024 alltså första året. Men jag har haft dåliga betyg det var...

      Milla : : Hejsan,när du ansöker om att få åka på utbytesår förklara din situation och varför du tidigare haft lägre betyg och högt frånvaro. Om du har... Läs hela svaret
    • Alicej

      Ekonomutbildningen?

      Jag vill plugga i Stockholm (eller Stockholm alla orter) till ekonom utbildningen. I vilka skolor eller universitet kommer jag kunna göra några terminer utomlands av studier? Om det går och skolan erbjuder. Vilka skolor erbjuder detta Indien ekonomutbildning?? Och behlver jag...

      Milla : : Hej,Svenska högskolor och universitet har de så kallade "internationella koordinatorer" anställda. Internationella koordinatorer ansvarar för utresande mobilitet för studenter vid högskolan eller... Läs hela svaret
    • Måsse

      Om jag går i en svensk skola kan man göra utbyte till en annan svensk?

      Tja kan man göra ett ”utbytesår” i en skola söderut om man bor uppe i norr asså kan jag göra det inom Sverige om jag pluggar i Sverige?

      Milla : : Hej, vilken intressant fråga! Det har jag inte fått förut! Det skulle vara bra om en sådan möjlighet fanns men det finns det tyvärr inte.... Läs hela svaret
    • lennepenne

      Eget utbytesår för elev från USA?

      Hej. Jag har kontakt med en familj som har kontakt med en elev från USA. Denna elev vill gärna komma till vår skola för ett utbytesår och tanken är då att han skall få bo hos den familj som kontaktat mig. Värdfamilj finns alltså med...

      Milla : : Hej,en intressant fråga (som jag inte fått förut)! Jag har i en kommentar till din fråga ställt en fråga till dig om undervisningsspråket. Svara gärna på den. Jag är... Läs hela svaret
    • Sigrid

      Kan man åka på utbytesår första året i gymnasiet?

      Jag börjar gymnasiet efter sommaren 2024 men vill samtidigt åka på utbytesår till USA då. Kan jag studera samma ämnen när jag är i USA på mitt utbytesår, som jag ska göra mitt första år på gymnasiet? Eller är...

      Liselotte: : Hej Sigrid,i examensbevis från en svensk gymnasieskola får endast ingå "svenska kurser". Utomlands kan man läsa och få betyg i "svenska gymnasiala kurser"... Läs hela svaret
    • William

      Tenta av språk efter utbytesår?

      Hej! Just nu så är jag på utbytessår till Japan fram tills juni nästa år. När jag kommer hem igen så kommer jag med stor sannolikhet kunna tala japanska väldigt bra. Det jag hoppas på är att jag då skulle kunna be om prövning för Japanska 1, 2, 3 och uppåt för att då kunna förbättra mina betyg,...

      Milla : : Hej Jacob,en mycket intressant fråga! Jag förstår hur du tänker men vet inte hur det skulle (praktiskt sett) kunna gå att ordna så att du skulle få betygen i japanska som moderna... Läs hela svaret
    • universitetsstudent

      finns det universitet med obegränsat med utbyten utomlands?

      Hej! Jag undrar om ni vet något universitet i Sverige som erbjuder obegränsade, eller iallafall flertal utbytes terminer utomlands? Eller om ni vet något universitet utomlands. Jag vet att de flesta universitet i Sverige erbjuder utbytes program i max ett år, och sedan...

      Milla : : Hej Wilma,du får gärna kontakta Internationella Koordinatorer på lärosätena. Möjlighet till utbyten kan påverkas av många olika faktorer, t.ex... Läs hela svaret
    • Elev

      F i Matematik 1b?

      Hej! Jag har nu gått klart årskurs 1 och fått väldigt bra betyg (D och C), men jag har ett problem. I matte 1b fick jag F på gränsen till ett E på nationella provet. Mitt problem är att jag vill åka på utbytesår till USA, och jag har därför kontaktat olika utbytesår-företag men de säger att man...

      Mikael: : Hej! Fick du F som kursbetyg i matte 1b? Är betyget redan satt? Din rättighet är att göra prövning men tidpunkten för prövningar bestämmer din skola. Om du nästa år ska läsa matte 2b, hur blir det då? Vilket program går du?
    • ludwig

      kan man bli utbytesstudent även om man går ett praktiskt program?

      jag ska nämligen söka ett praktiskt program och undrar om man kan bli utbytetsstudent och gå ett praktiskt program? samt om det är obliatoriskt att betala för att bli utbytesstudent eller om man kan bli uttagen tex för att man utövar en sport och de tycker...

      Julia: : Hej Ludwig!På de nationella gymnasieprogram i Sverige läser eleverna mot Examensbevis där endast de svenska kurserna får ingå. Betyg i de svenska kurserna kan man... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga