Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'fysik' (135 st.)

    • 2 Poäng
      1 Svar
      Oliver11636216

      Fysik 2 direkt efter fysik 1a på komvux?

      Undrar om det går att fortsätta med fysik 2 direkt efter fysik 1a på komvux. Fysik 1a slutar 19 april och fysik 2 börjar den 22

      Milla : : Hej,du får ställa den frågan till komvux i din kommun. Komvux i olika kommuner agerar i sådana fall på olika sätt. Jag hoppas att du får ett positivt svar och ska kunna... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Hur kan jag bli meteorolog?

      Hej! Jag är samhällsvetare från gymnasiet. Min stora dröm är att arbeta med meteorologi, gärna programleda där jag berättar om vilket väder det blir. Dock har jag ej behörighet för program som kräver naturämnen som Kemi, fysik,...

      Milla : : Hej,det vi vet om yrket Meteorolog berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/meteorolog Inför den utbildning som krävs för att kunna bli en meteorolog (i alla fall så är det i... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      moana

      Vad ska jag välja inför gymnasiet?

      Jag vill bli pilot och jag har hört att man måste gå i natur eller teknik linjen för att sen bli pilot. men problemet är att båda linjerna har väldigt mycket matte som jag inte gillar för att jag inte är bra på det så vad ska jag...

      Milla : : Hej,jag skulle i första hand rekommendera att du på gymnasiet läser ett specialprogram Flygtekniker, se gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/FX - men det programmet finns tyvärr på endast... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Sebastian888

      Vad gör man om man inte är behörig till sitt önskade program?

      Jag kunde tyvärr inte få betyg i fysik då min fysiklärare slutade mitt i terminen. Jag kunde därför inte söka till naturprogrammet när jag gjorde mitt gymnasieval. Jag hängde för skojs skull med på några av mina vänners fysiklektioner och insåg att jag inprincip hade exakt samma kunskaper som...

      Milla : : Hej,tråkigt att det blev så med er fysiklärare som slutade mitt i terminen... så du menar att hela din grundskoleklass fick F i fysik i sina slutbetyg från... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Melo

      Fysik tandläkar?

      Hej, Jag drömmer om att bli tandläkare. Det är typ mitt största dröm. Men jag förstår inte fysik frågorna. Det är typ att jag förstår själva principen och hur den ska appliceras. Men jag förstår inte själva...

      Milla : : Hej,tandläkare är i Sverige ett av de mest populära yrken och utbildningar till tandläkare på de svenska universitet lockar till sig många sökande med väldigt höga meriter. Endast alla A-betygen... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      B3lla

      Behörighet för fysikerprogrammet?

      Jag funderar på att gå ett kandidatprogram i fysik (fysikerprogrammet) efter gymnasiet. Jag är rädd för att inte ha behörighet för detta program. Eftersom jag tänker lägga till engelska 7 i trean så kommer jag att få ett extra...

      Milla : : Hej,behörighet till kandidatprogrammen i fysik på de svenska lärosätena brukar beskrivas så här: Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. För att bli... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Gus

      Går det att ta examen med f i fysik 2, kemi 2 och biologi 2?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap. Jag är väldigt stressad över min examen. Jag ligger just nu på gränsen till godkänt i kemi 2, fysik 2 och biologi 2. Sammanlagt har jag 2600 gymnasiepoäng då jag läser alla kurser som ingår i naturprogrammet och inriktningen...

      Milla : : Hej!svar på din fråga är: som jag tolkar kraven för examensbevis - Nej, du kommer inte med F i de tre kurserna som du nämner i din fråga uppfylla kraven för... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      2 Svar
      Elev

      Kan jag få några bra råd inom naturvetenskap?

      Hej! Jag är 16 år och går första året på natur. Snart ska jag välja natur natur eller natur samhäll. Jag kommer nog välja natur natur eftersom jag vill bli astronom i framtiden. Jag tycker dock att fysik är svårt och matte är inte helt lätt. Vad krävs det för betyg för att bli astronom? Vad ska...

      Anna: : Hej Johannes!Särskild behörighet som universitetsutbildningar i astronomi brukar kräva är godkända betyg i gymnasiala kurser Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4. Kemi2 brukar inte... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Teknikare

      Borde jag läsa Fysik 2?

      Hej Jag går tvåan på teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling. Snart är det dags att välja individuella val! Jag har just nu inga extra meritpoäng då jag inte valt att läsa språk. Jag är väldigt intresserad av matte och är säker på att jag vill läsa matte 4. Jag vill även...

      Mikael: : Hejsan! Fysik 2 krävs för särskild behörighet till utbildningar som leder till yrken som fysiker, civilingenjör och högskoleingenjör. Den kursen ingår också som behörighet inför... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      SYV

      matte på det naturvetenskapliga programmet?

      Man brukar ju säga minst C i grundskolematte för att hänga med i matten inom NA på gymnasiet? Jag läste dessutom "Många kurser inom NA bygger dessutom på matematik" så det handlar alltså inte bara om matten i sig? Är det samma...

      Anna: : Hej Lovisa,det spelar ingen roll på vilket program man läser t.ex Matematik 4, eller 3c, eller 2c eller 1c - det är ju samma kurs, oavsett om man läser den på NA eller på TE. Att man... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Julia

      Krångel med fysik, hur blir det med universitet?

      Hej allihopa, jag är inte säker på vad jag ska göra åt min situation och skulle verkligen uppskatta råd. (ber om ursäkt om det blir ett långt inlägg) Nu går jag andra året på naturvetenskapliga programmet med inriktning natur-natur. Och vill söka till apotekarprogrammet. I början av andra...

      Mikael: : Hej Julia!fysik2 ingår i särskild behörighet till apotekarprogrammet och därför kommer betyget i fysik2 räknas in i ditt jämförelsetal om du söker till... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anonym

      Kan jag gå vidare till 2:an i natur med 2 F?

      Jag går just nu i 1:an i gymnasiet med inriktning natur. Jag har F i både fysik och kemi. Jag har redan valt att gå natursam men jag vet inte om jag kan gå vidare till 2:an. Kan jag gå vidare även om jag har F i både fysik och kemi. Jag vill helst inte gå om ett hel år. Det här har oroat mig i...

      Anna: : Hej!en gymnasieelev får läsa vidare till årskurserna 2 och 3 även om hen har många F i kurser på gymnasiet. Risken finns i så fall inte uppnå kraven och i slutet av... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Johanna

      Inte klara fysik?

      Hejsan! Jag tror att jag inte kommer klara fysik 1 under tekniska basåret, som jag förstått det då så behöver jag förlänga basåret och läsa efter sommaren? Stämmer det?

      Julia: : Hej Johanna!Av din fråga framgår tyvärr inte var du läser basåret? Läser du på universitetet eller på komvux, eller kanske på en folkhögskola? Basåren finns i olika... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Julia

      Bli biolog utan matte?

      Jag vill studera biologi och inrikta mig på djur (tex djurskydd, djurhållning). Jag kopplar alltid naturvetenskapliga ämnen till svår matte men det kanske inte alltid är fallet? Jag ska plugga upp matte 2 så jag kommer förhoppningsvis ha behörighet...

      Anna: : Hej Julia!vill du läsa biologi-program eller fristående kurser? För behörighet till programmen i biologi på de svenska lärosätena gäller att det för särskild behörighet brukar... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga