Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'kth' (76 st.)

    • 0 Poäng
      1 Svar
      mu02

      Få extra merit?

      Hej! Jag vill studera på civilingenjörsprogram efter sommaren men har inte tillräckligt med merit. Jag undrade om det går att gå på komvux och läsa vissa kurser som jag tidigare inte har läst och få betyg sedan höja min merit? T ex om jag...

      Milla : : Hej,om du går ut gymnasiet med examensbevis och med det kommer få grundläggande behörighet till högskolestudier då kommer nya gymnasiala kurser påverka ditt meritvärde (i BII,... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      mu02

      Tillgång till basår trotts F i ett ämne?

      Hej! Jag går sista året på gymnasiet och läser natur. Min situation just nu är att jag tror inte att jag kommer att få godkänt på fysik 2. Jag vill ansöka till något civilingenjör på universitetet men så som det ser ut...

      Milla : : Hej,basåren på universitetsnivå, i Sverige, är de så kallade "för-utbildningar" och varje lärosäte bestämmer självt om för-utbildningen ska erbjudas... Läs hela svaret
    • 0 Poäng
      1 Svar
      Elev

      Hur länge kan man vara i samma universitet innan man måste byta?

      Jag undrar hur många år man kan vara i samma universitet, jag går nu det första året i universitetet och har inte kunnat klara av en enda tenta men uppgifter och labbar är avklarade. Kommer jag bli tvungen att söka om hela kursen eller bara omregistrera...

      Milla : : Hej,tanken är att man ska klara de kurserna som man läser, även om man inte tar studiemedel (från CSN). Inom ett program bygger kurserna "på varandra" (inte... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      AKO

      Frågor om tekniskt basår för KTH, kan jag kommer in på tekniskt basår?

      Hej, har några frågor om tekniskt basår. Går i 3:an i teknik just nu och undrar för det första om jag kan komma in på ett teknisk basår även om jag redan har haft alla kurser som basår har; Matematik 3c och 4, Kemi 1, Fysik 1a och 2. Jag har inte tillräckligt med betyg för att komma in på...

      Milla : : Hej,basåren på universitetsnivå (bland annat på KTH) är de så kallade "för utbildningar" och varje lärosäte bestämmer... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Quack

      Betyg i universitet?

      Hej, jag undrar om betygen spelar någon roll i universitet och om så att det är det, varför?

      Milla : : Hej,Betygsskalorna vid högre utbildning (alltså på högskolor och universitet) i Sverige varierar, eftersom lärosätena bestämmer själva vilket betygssystem som används. Vanligast... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Oscar enkvist

      Hur mycket gymnasiepoäng behöver man för Computer Science på KTH?

      Hej! Min fråga står helt enkelt i rubriken. Jag vet att svaret varierar år till år, men om vi exempelvis tar i år. Hur mycket merit behöver man?

      Milla : : Hej,antagningsstatistik och antagningsgränserna är inte alls hemliga och lätta att få fram. Men tänk på att utbildningsutbud förändras och när... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Sky

      KTH i Södertälje ?

      Hej! Jag läste om att KTH campus finns i Södertälje ? Jag fattar inte kan man alltså plugga där i Södertälje ? Sedan har denna universitet samma utbildningar som KTH i Stockholm, t.ex har de industriell ekonomi? 

      Milla : : Hej,du får. bäst svar på din fråga från de som jobbar på KTH. Jag kan titta på vad de skriver på sin hemsida eller ställa dina fråga till de som jobbar på KTH genom att maila... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Eva

      Räknas tekniskt basår på fler lärosäten?

      Hej! Räknas poängen/betygen för tekniskt basår på flera lärosäten än den som anordnat den? Dvs kan jag ex söka högskoleingenjör i Linköping med resultaten från basår på KTH? Tack för svar <3

      Liselotte: : Hej Eva,kurserna i de tekniska basåret på högskolor och universitet liknar gymnasiala kurser med samma namn men behöver inte vara identiska med de gymnasiala kurserna. Lärosätena kan... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Sky

      Universitet i Stockholm?

      Hej! Jag undrar vilka universitet i Stockholm förutom KTH som erbjuder utbildningen Civilingenjör industriell ekonomi?

      Julia: : Hej S, Utbildningsutbud kan förändras och hela utbildningsutbudet ser man först från första dagen i anmälningsperioden som till HT23 blir den 15 mars 2023 (cirka kl.13 brukar anmälan... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Aliyah

      Byta från mälardalensuni till kth?

      Hej! Jag har nyligen kommit in i programmet civilingenjör produkt och produktdesign i Mälardalensuniversitet och undrar om det är möjligt att byta till samma utbildning i kth, har man gått några terminer in i programmet?

      Milla : : Hej Aliyah!Du ställer en fråga som inte går att ge ett generellt förhands-svar på. Svar på din fråga beror på om det uppstår lediga platser på programmet... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Tina

      Går det att studera på ett program samtidigt med en fristående kurs?

      Jag planerar att om ungefär två år söka in till KTHs program Civilingenjör och lärare, mestadels på grund av att jag vill bli just de två yrkena. Jag skulle vilja komplimentera med studier i Finska på Stockholms universitet samtidigt genom att läsa på distans med 15 högskolepoängs kurser under 2...

      Julia: : Hej Tina!att studera i högre omfattning än endast heltid är ett undantag och kräver stor ansträngning. Det stämmer att Antagning.se kan anta till upp till 45... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Natan

      Hinner jag söka till arkitektutbildningen om jag gått sommarskola?

      Hej Det är nämligen så att jag sökt till arkitektutbildningen samt gått vidare till arkitektprovets delprov 2. Men jag har fått besked av en lärare för två veckors sedan att jag inte kommer få ett godkänt betyg i Svenska 3. Där...

      Julia: : Hej Natan,du måste bekräfta att du är behörig sökande senast 21 juni 2022. I grundläggande behörighet ingår godkänt betyg i svenska 3 eller SAS,... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anders

      Hur byta inriktning helt efter ett år?

      Hej! Min dotter sökte till Natur på Åva gymnasium och kom in. Pga vissa omständigheter bytte hon dock till Samhällsvetenskapliga programmet på en annan skola redan efter ngn månad (den nya skolan har inte Natur eller Teknik). Hon har nu ångrat sig...

      Anna: : Hej Anders!det är inte för sent att söka till år1 på gymnasiet via gymnasieantagningen, för att eleven kan göra det under omvalsperioden. Och man prioriteras inte lägre om man... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      T

      Är det värt att satsa på betygen?

      Hej! Jag läser just nu mitt tredje år på naturvetenskapsprogrammet med inriktning natur och funderar på att läsa Teknisk Matematik på KTH. När jag räknade min merit insåg jag dock att även om jag skulle få A i resterande kurser hade mitt meritvärde blivit ca 21.9, vilket med stor sannolikhet...

      Anna: : Hej T!Högskoleprovet mäter hur "allmänt duktig man är", kan man förenklat säga: ju mer kunskap inom olika områden man har, desto större chans att få högre... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga