Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31999 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'studera vidare' (17 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Shey

      Ansöka till senare del av program genom fristående kurser?

      Hej! Jag går igenom mina alternativ för tillfället. Eftersom jag arbetar heltid, överväger jag att börja studera inför hösten 2024 eller våren 2025. Jag har märkt att det finns möjligheter att ansöka till senare delen av ett program där konkurrensen inte är lika intensiv. Hur många...

      Milla : : Hej! På heltid läser man 30 högskolepoäng per termin. Det är säkrare att försöka komma in i programmet från början (det är inte säkert att ansökan till senare del av programmet kommer att öppna längre fram).
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Sol

      Går lärlingutbildning (BF), påverkas antagningen i vidare studier?

      Hej! Jag går lärlingutbildning, Barn och fritidsprogrammet inriktning social och pedagogiskt arbete. Jag spenderar tre dagar i skolan och två dagar ute på APL. Man får välja själv om man vill ha de kurser för att studera vidare, som jag har gjort. Men, min fråga är om högskolor och...

      Milla : : Hej,om du får examensbevis från en skolforlagd eller lärlingsutbildning på gymnasiet spelar ingen roll för din möjlighet till studier efter gymnasiet. Om... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      naranciaasupremacy

      vuxenutbildning utan gymnasieexamen?

      Hej! jag går sista året på gymnasiet just nu. Jag har mycket hälsoproblem som leder till att det är svårt att få godkänt i alla kravkurser. min mentor tyckte det vore smart att istället plugga upp det efter gymnasiet. Jag går för tillfället djurvård, men vill gärna bli något annat. Inte doktor...

      Milla : : Hej,om du fyller 20 år under kalenderåret 2024, då kan du från 1 juli 2024 läsa på komvux, oavsett vilken tidigare utbildning du har. Om du är yngre då måste du... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Ishmam

      Hur räknas betyget i helhet egentligen?

      Hej! Jag studerar yrkesförberedande EL och Energi programmet i gymnasiet. Jag tänkte att läsa mer än 2500 poängen. Jag har inkluderad som individuella val Matte 2b, modersmål (Bengaliska1, Bengaliska 2), Engelska 6, SVA2 och SVA 3. Så är det totala 2900 poängen. Kan Ni va snäll och informera mig...

      Anna: : Hej Ishmam!Om du i ditt examensbevis från gymnasiet kommer ha fler än 2500 poäng, måste de "överstigande" kurserna/poängen bli i ditt examensbevis markerade med U, som... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Jesper

      Angående gymnasiearbetet på Gymnasiet?

      Jag går andra året på Samhällsprogrammet för högfungerande Autism och jag undrar om jag måste göra Gymnasiearbetet i årskurs 3, även om jag har planer att inte studera vidare efter gymnasiet på högskola/Folkhögskola/Universitet. Tack på förhand

      Julia: : Hej Jesper!för att få ut Examensbevis från gymnasiet måste en kurs som heter Gymnasiearbete (vanlig förkortning GA) finnas med - och den måste finnas med godkänt betyg (E). Utan... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Isabella

      Hur ska jag gå vidare?

      • Hej! Har så mycket funderingar över framtiden, ena dagen vill jag jobba inom yrke1 och nästa dag yrke2 och dagen därpå yrke3 osv. Jag kan inte bestämma mig över vad jag vill "bli" då jag är en mångsysslare. Samt att jag är...

        Milla : : Hej Isabella,du är fortfarande mycket ung. Du kan ta vilket jobb "som helst" eller vilket du kan få, nu, snarast, för att skaffa dig mer arbetslivs- och livserfarenhet. Vilka jobb man kan få med relativt lite... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      kristian

      Kostar det att studera vidare?

      Hej! Jag undrar ifall det kostar mycket pengar för att tex. gå på universitet eller högskola. Alltså själva kostnaden för att komma in på utbildningen? Och det beror väl på vilken sorts utbildning vill gå?

      Julia: : För svenska medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd i Sverige är undervisning på högskolor och universitet i Sverige kostnadsfri. Det som kan kosta är t.ex om man gör... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Maria

      Var kan jag pröva mig i ryska steg 3?

      Hej! Jag heter Maria och är 18 år gammal. Jag är rysk och således jag talar ryska flytande. Jag är i mitt sista årskurs i gymnasiet och därefter vill jag studera vidare ryska. Saken är att om jag vill läsa ryska som modersmål, jag måste göra testet inom ryska steg 3 för att komma in på kurs. ...

      Anna: : Hej Maria! Ang. innehåll och krav på kunskaper i kursen Moderna språk 3 - se på Skolverkets hemsida info om Moderna språk på gymnasiet>> bläddra... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Linn

      Vad händer om jag inte har tillräckligt med p för att studera vidare?

      Kära Syv! Jag har studerat klart min första år på högskolan, men för att får går vidare till nästa läsår behöver jag har minst 30 poäng, men jag själv har bara klarat 20,5p. Så vad händer med mig nu? Blev jag utsläng eller? Med vänlig hälsning Linn

      Melina: : Hej Linn!Det kan variera från skola till skola och beroende på program. Kontakta den person som är programansvarig för att höra hur du kan göra, vissa... Läs hela svaret
    • 0 Poäng
      1 Svar
      Lina

      Jobba som lärare i japanska, vilken utbildning?

      Hej Jag har en fråga om hur man kan gå tillväga om man vill jobba som lärare i japanska. Eleven har nu läst japanska steg 3 på gymnasiet och har inte japanska som modersmål (eller någon annan anknytning dit). Vad skulle man kunna rekommendera henne om hon vill läsa vidare inom japanska? Hon...

      Melina: : Hej Lina! Har man läst 90 hp i ett språk, kan man bli behörig lärare i det språket som Moderna språk. För modersmålslärare räcker det med 30 hp men... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Safiyo

      Hur räknar jag betygsnitt med utökat program?

      Hej, jag har läst ett utökat program men förstår inte hur jag ska räkna ut mitt snitt. Jag har försökt själv men också med hjälpmedel på internet. Jag undrar vad mitt snitt blir om jag har läst natur och vill läsa till läkare. Kurs Kurskod Betyg Poäng Biologi 1 BIOBIO01 B 100 Biologi...

      Liselotte: : Hejsan, Ang. utökade kurser, U-kurser: Franska 3 betyg kommer att räknas in - pga den ger Meritpoäng, 0.5 i merit. Psykologi 1 och 2a och Mental träning - kommer inte att räknas in -... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      2 Svar
      Sarah

      Högskoleförberedande betyder de att jag kan jobba med nåt annat sen?

      Hej jag ska välja gymnasium snart, om cirka två månader. Jag hade tänkt välja hår och makeupstylist linjen, men den är yrkesförberedande, så jag pratade med dom och de sa att man kunde lägga till extra kurs i svenska och engelska år 2 och 3, så den skulle bli högskoleförberedande. Men då...

      Milla : : Det är sant att alla elever har rätt att läsa kurser för grundläggande behörighet till högskolestudier. Vilka kurser som du måste välja kan du se längst ner på... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Sandra

      Management program, vart, vad och hur?

      Hej! Jag går andra året på Thoren Buisness School där jag läser samhällsprogrammet. Jag tycker om min skola väldigt mycket, men har på senaste tid fått många funderingar på mitt gymnasieprogram och min framtid. Innan jag valde gymnasieprogram så hade jag ingen aning alls om vad jag ville bli...

      Anna: : Hej Sandra! Jag förstår att det är jobbigt om man tycker att man valde fel utbildning! Jättetråkigt att läsa om att du sitter med "en klump i magen". Jag tycker du kan sluta oroa dig så mycket och tänka på det positiva... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Daniel

      Vad gäller för meritpoäng i samband med utökade kurser?

      Hej! Jag är en tredje års gymnasist på naturvetenskapsprogrammet. Har lite frågor gällande merit poäng i samband med utökade kurser. Nu i 3an har jag valt både ma5 och eng7 för att sammanlagt få 2 meritpoäng. Jag har även utökat mitt program med matematisk specialisering (utökad kurs) som ska...

      Milla : : Hej Daniel! Oavsett om det är utökad kurs eller en "vanlig" kurs, räknas betyget in i jämförelsetal om kursen ger meritpoäng. Läs på https://www.antagning.se/Global/Faktablad%20HSV-VHS/gymnasiet-gy2011.pdf Mvh Milla SYV
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Vilma

      Kan jag studera vidare till detta efter elteknik programmet?

      Hej! Jag ska antagligen börja på el programmet med inriktningen elteknik. När jag tar studenten kommer jag bara vara en elektriker, eller hur? Men jag har tankar om att efter studenten studera vidare. Jag har hittat tre inriktningar som jag tänker en del på nu....

      Mikael: : Hej Vilma, vill direkt tipsa dig om en Yrkeshögskoleutbildning http://www.yhguiden.se/utbildning/campus-nykoping/projektledare-elteknik1 som du kan finna vara av intresse. YHutbildningar ligger på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga