Hej! Min son går första året på samhällsprogrammet inriktning beteendevetenskap, men ville helst gå barn och fritidsprogrammet, dock fanns inte det programmet när man skulle söka, men nu startar det upp efter sommaren så han har fått en plats där och kommer byta linje. Han har redan läst matte, engelska, svenska och fått minst godkänt i demså han behöver inte läsa om de ämnena första året på barn och fritid utan kommer få ett ganska lugnt första år schemamässigt vilket han längtar efter eftersom detta året varit väldigt tufft då han gått ”fel ” linje. Dock sade en lärare att om han inte läser om de ämnena igen så räknas det inte som att han studerar på heltid och då kommer han inte få studiebidrag och inackorderingstillägget. Kan det stämma?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Vad räknas som heltid för att få studiebidrag?
1 Svar
Hej,
på CSN´s webbsida läser man bland annat följande:
"Om bidrag för gymnasiestudier
Om du studerar heltid på gymnasienivå på till exempel gymnasiet, komvux eller folkhögskola kan du få studiehjälp till och med första halvåret det år du fyller 20 år. Detsamma gäller om du studerar heltid på grundskolenivå på komvux eller folkhögskola. Studiehjälpen består av studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg. Det finns även lärlingsersättning och Rg-bidrag." Hänvisning/källa: www.csn.se
Studier på gymnasienivå går på heltid om eleven läser 20 poäng/vecka. Studierna på nationella program på gymnasiet är förlagda för de flesta elever på heltid.
CSN kontrollerar inte själv hur mycket varje gymnasieelev läser, utan går på de uppgifter som gymnasieskola rapporterar in till CSN. Om eleven redan har godkända betyg i kurserna behöver hen inte läsa samma kurser igen. De "gamla betygen" kan ingå i examensbevis från ett nytt gymnasieprogram, men i så fall läser eleven på deltid och enligt reglerna mister rätten till studiehjälpen från CSN. Eleven kan dock på "håltimmarna" läsa andra kurser, i vilka hen ännu inte har några betyg (om gymnasieskola kan erbjuda den möjligheten). Fördelar med att läsa om kurserna är flera: förutom bibehållen rätt till studiehjälpen, kan eleven vid "omläsning" få ännu bättre kunskaper och högre betyg + att hen är med i klassgemenskapen. Bra att veta är också att i fall eleven får lägre betyg i samma kurser där hen redan har högre betygen, gäller de högre betygen i alla fall (det är inte det senaste betyget som gäller, utan det högsta betyget - i de fall eleven har flera betyg i samma kurs); eleven kan alltså inte sänka sina "gamla" betyg, utan endast höja dem (eller i fall hen får samma betyg i samma kurs igen, så blir det ingen skillnad mot tidigare). Jag vill nämna ännu fler fördelar för eleven att läsa om kurserna: i fall eleven i årskurserna 2 och 3 kan och vill läsa högre kurser inom samma ämne (t.ex vill läsa matematik 2a under årskurs 2 på ett yrkesprogram) så är det bra att inte ha ett helt läsårs-uppehåll i studierna, så att man inte glömmer det hen kunde förut (det är omöjligt att bygga vidare på de kunskaper som inte längre finns för att eleven har glömt det hen förut kunde). Ännu en fördel i att inte gå ner till deltidsstudier är att "bibehålla vanan att läsa på heltid". Skulle eleven läsa i låg takt, t.ex på cirka halvtid, och nästkommande läsåret är tvungen att läsa på heltid igen, så kan det upplevas dom en brant uppförsbacke. Och ännu en sak att tänka på är att inom yrkesprogrammet ingår APL (arbegtsplatsförlagqt lärande - en sort praktik) och APL gör eleven på heltid (hen följer samma arbetstider som handledaren på arbetsplatsen har). Hur APL-tiden är förlagd (om det är hela veckor eller vissa dagar spridda på olika veckor) kan vara olika på olika skolor. Men om APL-ligger som några veckor i följd "mitt i läsåret" och eleven innan de veckorna läste på t.ex halvtid, blir det också stor och "jobbig" kontrast för eleven att hen "plötsligt" måste anstränga sig dubbelt så mycket.
Jag tycker att det finns flera "bra anledningar" för eleven att läsa på heltid och rätten till studiehjälpen är en av de anledningar, men inte den enda.
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'högskola' (1958 st.)
-
Varför är jag obehörig?
Hej! Jag har sökt till olika högskolor nu till höst. Har bland annat valt tandhygienist och sociologi. Jag fick ett kontrollbesked igår där det står att jag är behörig till sociologi då jag har dom ämnen som krävs, men det står att jag är obehörig till tandhygienist i och med att jag saknar...
Hej,om du har godkända betyg i fysik1a, kemi1 och biologi 1 då är du behörig vad gäller naturkunskap 2. Om du har godkända betyg i alla tre kurser som jag nämnde ovan, kontakta Antagning.se och... Läs hela svaret -
Räknas extra merit med i BII?
Hej! Jag har läst färdigt teknikprogrammet och vill söka till sjuksköterska programmet men jag saknar naturkunskap 2 för att vara behörig. Mitt BI är 18, inkluderat med mina 2,5 extra merit. Spanska 4 är lagd som utökad. Min fråga är om jag behåller mina 2,5 extra meriter, och om jag sänks i...
Hej!Svar på din fråga beror på hur högt betyg du får i Naturkunskap 2 eller i Biologi 1 för att betyget i den kursen kommer räknas in i ditt snitt/jämförelsetal. Meritpoängen... Läs hela svaret -
Om firståendekurs ingår i ett program?
Om jag skulle gå en friståendekurs, som sedan visar sig ingå i ett program jag tänker söka, vad händer då? Kan jag läsa kursen igen, även om jag redan har betyg i den?
Hej,jag tror du kan läsa kursen igen men varför skulle du göra det om du i stället kan läsa en annan kurs och få "nya, fler" högskolepoäng och mer kunskap och kan på så sätt antingen bredda eller fördjupa dig. -
Sätta ihop egen examen?
Hej! Jag har läst vs 90hp från förskollärarprogrammet men valde att hoppa av för några år sedan. Nu funderar jag på att ta tag i studier igen men vill inte läsa till förskollärare. Känns ändå synd att låta de...
Hej!Du måste göra planering mot egen universitetsexamen med studievägledare på det programmet där du vill ta ut din examen. För kandidatexamen behöver du uppnå minst 90... Läs hela svaret -
Hur många gymnasiepoäng behöver man för att komma in på högskola?
Hur många gymnasiepoäng behöver man för att komma in på högskola, universitet eller yrkesprogram? Jag vet att det är olika men vad är det vanligast? Snittet typ? Samt hur lång tid tar det att läsa upp 1250 gymnasiepoäng på en...
Hej!jag är inte säker på exakt vad du vill få svar på men jag ska försöka svara (är det ngt annat du vill veta, återkom med en ny... Läs hela svaret -
Kan man läsa upp sina betyg på en högskola?
Kan jag läsa upp mina gymnasie betyg på en högskola? Och, hur länge läser man på högskolan då? Vet du om de har några krav eller något för att låta en läsa upp sina betyg där? Jag menar ju så klart läsa upp...
Hejsan,jag vet inte vad du menar med att "läsa upp betygen"... Om du menar att du saknar naturvetenskaplig behörighet vilken du behöver ha om du vill utbilda dig till Läkare eller... Läs hela svaret -
Frågan om kandidatexamen och examensarbete ceremoni på högskolan ?
Jag är för närvarande inskriven på sista året i systemvetarprogrammet och står inför en utmanande situation. Jag saknar några förkunskaper som krävs för kandidatexamenskursen och har därför ansökt om dispens. Denna kurs är planerad att starta den 27 mars. Tyvärr har jag nyligen blivit...
Hej!Du beskriver en mycket specifik och inte helt vanlig situation; i alla fall har inte jag tidigare "konfronterats" med just den situationen men jag jobbar inte på din... Läs hela svaret -
Vad för kurser måste jag ta för att få behörighet?
Hej! Min högskola jag vill börja på har behörighet på Matematik 3b eller Matematik 3c eller Matematik C. Jag har bara gått matte 1a vad för kurser måste jag ta då?
Hej,om du har godkänt betyg i matematik 1a, ska du läsa först en mattekurs på nivå2 och sedan en kurs på nivå3.På nivå 2 finns matematik2a, 2b och 2c; du... Läs hela svaret -
Yrkes vs vanlig högskoa?
Hej, jag undrade vad skillnaden mellan en yrkes högskola och en vanlig högskola är. Hur går det till med efter examen?
Hej!Skillnaden mellan en yrkeshögskola och en "vanlig högskola" eller ett universitet ligger i utbildningarnas inriktning, struktur och syfte. Båda de utbildningsformer erbjuder eftergymnasial... Läs hela svaret -
Kan man komma in där godkänt i ma3b krävs när man har F i ma2b?
Hej! Jag vill läsa ett program på universitetet som kräver Grundläggande behörighet samt Matematik 3b. Jag är godkänd i matematik 3b Men jag har underkänt i matematik 2b. uppfyller jag kraven eller krävs även godkänt betyg i ma2b. Hälsningar Elias
Hej,om programmet kräver matte 3b och du har godkänt betyg i den kursen och om du för övrigt också är behörig, så kan du ha F i matte 2b och... Läs hela svaret -
Påverkar kompletteringsbetyg meritvärde om skolan inte kräver ämnet?
Jag har gjort ett kompletteringsbetyg på komvux i fysik 1 för behörighet till ett specifikt program. Där nådde jag endast ett E (godkänt) då utbildningen endast krävde godkänt och kollade inte på meritvärde utan...
Hej,det är lugnt. Om kursen ej krävs för särskild behörighet och inte ingår i ditt examensbevis och inte heller ger meritpoäng, då räknas... Läs hela svaret -
Går ut gymnasiet i jul, vad ska man göra?
Hej, jag heter Isak och jag går ut ekonomiprogrammet i jul. Jag hamnade en termin efter då jag bytte program tidigt i min gymnasiegång. Vad ska man göra efter studenten i så fall? Jag har planerat att studera vidare på högskolan men det mesta går...
Hej,att gå ut gymnasiet till jul är mycket ovanligt. Jag tror inte det finns några "regler" eller tips som är fastställa för just den situationen. Skriv in dig på... Läs hela svaret -
Jag vill bli läkare?
Hej ! Jag går natur samhäll år 3 och nu har jag tagit beslut om att jag vill bli läkare! Jag vet att det kommer vara svårt och att jag behöver ha höga betyg på nästan allt, men tyvärr så har jag inte så goda betyg jag har...
Hej,det viktigaste är att du blir BEHÖRIG. Du måste få Examensbevis (från gymnasiet eller från komvux) + ha godkända betyg i fysik2, kem2, biologi2 och matematik4. Detta på grund av att... Läs hela svaret -
Komplettering påverka antagningen för vidare studier?
Hej! Min fråga är, om jag inte läser eller inte kan läsa en viss kurs på mitt program och måste senare komplettera, kan det påverka hur jag blir antagen även fast jag har gjort kurserna, fått godkänt men har gjort dem senare?
Jo, det kan det göra. Reglerna säger att i fall den sökande kompletterar för särskild behörighet efter det att hen fick ut sitt examensbevis (från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Vilka kurser ger meritpoäng och hur räknar man ut det?
Hej! Vilka kurser ger meritpoäng samt hur räknar man ut det? Till exempel om man har läst obligatoriska kurser för grundläggande behörighet samt särskild behörighet och övriga kurser för socionomprogrammet där man har fått betyg...
Hej!Jag är inte säker på om din fråga handlar just om Meritpoängen (de Extrapoängen som vissa sökande har ibland, men absolut inte alla) eller om Meritvärde... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga