Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32139 frågor besvarade.
Vilka vägar finns om man vill professera i Engelska?
7Poäng
Tobias
Jag går mitt första år på teknikprogrammet på gymnasiet och kommer läsa engelska 7 i trean. Mina betyg och intresse i språket är mycket goda.
Min fråga är vilka kvalifikationer som krävs för att erhålla en plats som professor i engelska på ett universitet. Vilka högskoleprogram finns och vilka gymnasiekurser vill de ha? Kan det vara en bra idea att läsa utomlands?
Finns det liknande arbeten inom exempelvis lingvistik med engelska som inriktning? Vad kan en professor förvänta sig lönemässigt? Vilken magnitud skulle studierna ha, det vill säga: skulle de vara tunga eller väldigt tunga?
Jag ber om ursäkt för de många och sporadiskt ställda frågorna. Tack på förhand och svara gärna på hur många eller hur få du vill!
Hej Tobias! Så roligt att du är intresserad i språk och är duktig på engelska! För att "jobba med engelska" måste man givetvis kunna engelska mycket-mycket bra (så bra "som möjligt")! :) Engelska används som "verktyg" inom många yrken, där huvudsysselsättning är en annan än att just "syssla med engelska" och därför finns det ett mycket stort behov av att lära sig engelska och då behövs det Lärare som kan undervisa.
I Sverige är ordet "professor" i första hand en Titel på en befattning inom högskoleväsendet, det är alltså Högskolelärare som fick anställning som just "professor" (de tjänsterna är få och mycket eftertraktade); ofta studerar man i många år och även forskar en hel del innan man kan få en chans att få professors-tjänst; finns inga som helst garantier att ens möjlighet att söka en sådan tjänst kommer att uppenbara sig. Tjänsterna är, som sagt, få och när de är upptagna, måste man vänta på att ngn går i pension och så annonseras tjänsten (om den inte "dras tillbaka" pga resursbrist)... men om du menar Lärare i engelska t.ex på gymnasiet eller på en folkhögskola eller på komvux - då är det betydligt lättare att svara ang. arbetsmöjligheter: de är goda och prognosen är att de förblir goda även i framtiden. Kika gärna på framtid.se/yrke/spraklarare Det är en fördel att ha engelska som modersmål (men det kan man inte bestämma sig för, utan att det är "som det är") - detta skriver jag för att uppmärksamma dig på att om du konkurrerar om en eftertraktad tjänst mot en person som har engelska som modersmål, så kanske du - av den anledning - förlorar (lärare i språk som har det språket som sitt modersmål kan många ggr prioriteras vid anställning). Läs så mycket engelska du kan. inom gymnasiet finns det Eng 5, 6 och 7. Och 5 och 6 är obligatoriska kurser på de högskoleförberedande gymnasieprogrammen, Eng7 är inte en obligatorisk kurs. Om din skola ger möjlighet att läsa engelska 7, välj läsa den kursen. Vad du ska läsa efter gymnasiet kanske du inte behöver bestämma dig för just nu. Det är nästan 2 år kvar innan du kan göra ansökan till eftergymnasiala studier och den utbildning du ska gå kanske ännu inte ens finns (utbildningsutbud förändras ju också ibland).
Jag ser att du läser på teknikprogrammet som fick mig att tänka på följande: kanske vill du satsa på att jobba med att översätta tekniska texter (bl.a instruktioner för användandet av teknisk utrustning) mellan engelska och svenska? För det behöver man goda kunskaper i de båda språken + goda kunskaper även i teknik!
För att undervisa på universitet måste man ha högskoleutbildning och dessutom får man antingen bli doktorand (de oftast jobbar som assistenter på kurser) eller blivande doktor i filolog. Det är en lång väg för att få en chans att bli en professor.
Lektor behöver inte vara professor men det är åtminstone docent grad som krävs.
Man kan börja med söka utbildning t.ex på Göteborgs Universitet, vid Institution för språk och litteratur
Vad det gäller lön, det är individuell avtalat, men man kan förvänta något mellan 40-60 tusen SEK i månaden. Och arbetstid oftast är delad mellan forskning och undervisning, det är ovanlig att någon är 100 % lector utan förskningsuppdrag.
Här är exempel av vad som står på jobbsökande portalen, var god se nedan:
Universitetslektor i engelska
Diarienummer:
PAR 2020/672
Arbetsform:
Tidsbegränsad anställning
Placering:
Institution för språk och litteraturer
Sista ansökningsdag:
2020-06-03
Ämnesbeskrivning
Ämnet engelska är språkvetenskapligt och litteraturvetenskapligt orienterat med examensrättigheter på alla nivåer inklusive utbildning på forskarnivå. Förutom fristående kurser ingår ämnet i Översättarprogrammet, Internationella språkprogrammet och Språk och interkulturell kommunikation samt Ämneslärarprogrammet och Ekonomprogrammet. Ämnet ger både campuskurser och nätbaserade kurser och satsar på att bygga ut nätbaserad undervisning och blended learning inom campuskurserna. Forskningen inom engelska bedrivs inom språkvetenskap, litteraturvetenskap och språkdidaktik.
Arbetsuppgifter
Anställningen omfattar undervisning, handledning och bedömning inom ämnet engelska på grundnivå och avancerad nivå, främst på kurser inom Ämneslärarprogrammet men också inom fristående kurs, såväl på campus som på nät. Även uppgifter av administrativ art kan ingå, inklusive kursansvar. Den sökande förväntas bidra till hela institutionens verksamhet, vilket även kan innebära undervisning inom ämnesövergripande kurser.
Behörighet
Behörighet för anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning. För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen i engelska eller i annat ämne som arbetsgivaren bedömer relevant.
Bedömningsgrund
Bedömningsgrunder vid anställning som lärare finns angivna i 4 kap 3 - 4 § högskoleförordningen samt Göteborgs universitets egen anställningsordning.
För att komma ifråga för anställningen ska den sökande ha avlagt doktorsexamen inom ämnet engelska eller annat för anställningen relevant ämnesområde. I urvalsprocessen kommer särskilt att beaktas dokumenterade meriter inom följande områden:
Pedagogiska meriter, visade genom dokumenterad erfarenhet av planering och genomförande av utbildning, inklusive handledning och examination (kursvärderingar är önskvärda),
Vetenskapliga meriter, vilka kommer att bedömas i relation till graden av originalitet och internationell förankring,
Erfarenhet av undervisning inom ämneslärarutbildningen, inkl. erfarenhet av besök och bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU-kurser),
Ledning och administrering av undervisning (t. ex. kursansvar och koordinering av kurser),
Förmåga att använda svenska i tal och skrift på modersmålsnivå.
Egen lärarutbildning (svensk lärarexamen) och högskolepedagogisk utbildning är meriterande.
Intervju och referenstagning kan också komma att utgöra grund för bedömning.
Anställning
Anställningsform: Vikariat längst t.o.m. 2021-08-31 eller tills ordinarie befattningsinnehavare är åter i full tjänst Omfattning: 75 % Placering: Institutionen för språk och litteraturer, Göteborg Tillträde: 2020-08-15
Ansökan
Du söker anställningen via Göteborgs universitets rekryteringsportal genom att klicka på knappen ”Ansök”. För anvisningar för läraranställningar hänvisas sökande till Humanistiska fakultetens: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1685/1685190_anvisningar-ovrig-larare-ansokan-180314.pdf. Du som sökande ansvarar för att ansökan är komplett i enlighet med annonsen och att den är universitetet tillhanda senast sista ansökningsdag. Vid eventuella vetenskapliga publikationer, skrifter och liknande som inte kan bifogas ansökan digitalt ska skickas till: [email protected].
Vi ser gärna att din ansökan är skriven på engelska då den kan komma att granskas av internationella sakkunniga med engelska som arbetsspråk.
Notera att följande dokument ska bifogas ansökan (PDF-format): Doktorsexamensbevis Doktorsavhandling Eventuella läromedel Max 10 vetenskapliga skrifter i fulltext som sökande särskilt önskar åberopa Fullständiga meritportföljer för alla angivna områden Förteckning över examina och anställningar Förteckning över vetenskapliga, pedagogiska, lednings- och administrativa meriter.
Med titeln adjunkt menar man i Sverige en lärare i teoretiska ämnen på högstadiet och på gymnasiet, med relevant utbildning inom aktuellt ämne och pedagogik (tex ämneslärarexamen om minst 180 hp). Titeln adjunkt är dock på väg att försvinna från skolan i Sverige.
En lektor i svenska skolan är legitimerad lärare som också har avlagt en examen på forskarnivå (licentiat- eller doktorsexamen) och som under minst fyra års tjänstgöring arbetat som lärare i skolväsendet och under den tiden visat pedagogisk skicklighet.
Förstelärare är en annan titel i Sverige som betyder att en person är legitimerad lärare och arbetat i minst fyra år och visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och har ett starkt intresse för att utveckla undervisningen. (Se även ”karriärtjänster”.)
Hej! vi fick idag svar från Örebro Universitet. Var god läs nedan:
För att bli lektor i engelska är vägen till att försöka bli lärare på högskolenivå, i Sverige:
· grundutbildning på högskolenivå (t.ex kandidatprogrammet, 3 år på heltid)
· sedan utbildning på avancerad nivå: masterprogram, 2 år på heltid eller magisterprogram, 1 år på heltid
· söka doktorandtjänst och skriva doktorsavhandling
· försvara sin doktorsavhandling (som också kan bli underkänd, tyvärr)
· försöka publicera artiklar i vetenskapliga magasin (i hela världen, inte bara i Sverige) bevaka om några jobb som högskolelärare/universitetslektor utlyses (helst ska man söka dem i hela världen).
Hej! Räcker det med en 2a i matte A (gamla systemet) för att läsa matte2 eller måste man läsa matte1 först?
Milla : :
Hej,om en person fick mattebetyget för många år sedan så kanske hen glömde mycket sedan dess, så formell behörighet är "en sak" men de faktiska kunskaperna kan vara... Läs hela svaret
Hej! När jag googlat runt lite och läst om komvux så läste jag bla " möjligheten att ta ut ett slut betyg från komvux förlängs till juli 2021". Det förvirrade mig väldigt mycket, Jag undrar nu vad som exakt menas med det? vad...
Anna: :
Hej!Elever på gymnasiet som började årskurs 1 året 2010 (och tidigare) läste mot ett Slutbetyg.Elever på gymnasiet som började årskurs 1 året 2011 (och... Läs hela svaret
Hej, jag har läst Teknikprogrammet med det gamla betygssystemet. Jag har läst matte C, kemi A, fysik A och naturkunskap B. På den utbildningen jag vill läsa på högskola står det att Biologi A , Fysik A, Kemi A och matte C är behörighetskraven....
Anna: :
Om din högskoleutbildning kräver specifikt "Biologi A" och du ej har godkänt betyg i den kursen, behöver du nu läsa Biologi 1 som är en Motsvarande ny kurs. Och ngt... Läs hela svaret
Om ens förälder har betyg satte enligt det gamla systemet ifrån 0-5 som sattes i Sverige ifrån 1962 till 1994 kan de fortfarande höja sitt betygssnitt genom att skriva prövningar?
Julia: :
Hej!
Det finns en TABELL FÖR UTBYTESKOMPLETTERING men där finns kurserna - Nya (dagens) och motsvarande kurser som fanns percis innan reformen Gy2011/Vux2012. Prövningar får man givetvis göra, men sedan... Läs hela svaret
Gick ut 3-årig humanistisk linje 1993, har en samhällsvetenskaplig fil.mag, jobbat heltid 17 år, varav flera år med ekonomiska beräkningar När jag gick humanistisk linje kunde man bara läsa ett års matte, allmän eller särskild. Jag fick...
Julia: :
Hej Cecilia,enligt "översättningsnyckeln", verkar dina betyg från 1993 motsvara de kraven i matte och naturkunskap som ställs på sökande till sjuksköterskeprogrammet. För att... Läs hela svaret
Jag är intresserad av att gå sjuksköterskeprogrammet. Gick estetisk linje i gymnasiet och tog studenten år 2012 med 2400 meritp. och betyg VG i naturkunskap A, Matematik A och B.
Om jag förstått saken rätt behöver jag därmed bara läsa naturkunskap 2, stämmer detta?
Dessvärre tror jag mig inte...
Anna: :
Hej Amanda,
Se ovan - urklipp från Tabell för utbyteskomplettering. "Saken" är den att idag finns det ännu en kurs Nk1a2 på 50 poäng, som förut ej fanns.... Läs hela svaret
Jag har läst på komvux 1995 i Skurup och behöver mina slutbetyg för att jag ska ta upp vidarestudier.
Anna: :
Hej Sylwia,det bästa tipset jag kan ge är att du tar kontakt med vuxenutbildningen i Skurup. Kontaktuppgifter finns på www.skurup.se. Om du mailar till personal på vuxenutbildningen är... Läs hela svaret
Hej Syv!
Jag gjorde avbrott under gymnasiet 05/06 och klarade aldrig att få ett helt slutbetyg.
Något år senare ångrade jag mig och började läsa på komvux, till en början gjorde jag många försök att ta upp studierna men det slutade alltid med avbrott.
Fram tills nu! Dom senaste 18...
Anna: :
Hej Mattias,
idag är gymnasieexamen (Examensbevis) standard. Och Slutbetyg kan man få "på undantag". De "gamla" kurser som ej har motsvarighet i det nya systemet kan du inte läsa upp, tyvärr.
Om du... Läs hela svaret
Hej, jag har som mål att komma in på Psykologprogrammet i Göteborg. Jag måste komplettera mina betyg(göra några kurser för meritpoäng samt höja mina betyg genom några prövningar) då det krävs 22,5 för att komma in. Jag gick gymnasiet 2007-2010 och hade Estetisk verksamhet 50 p, dessutom som en...
Daniel: :
hej i TabeII för utbyteskompIettering<<< kan man se viIka "gamIa" kurser som har motsvarighet i de nya kurserna. En kurs ESTETISK ORIENTERNG har motsvarande kurs, men inte en kurs "estetisk... Läs hela svaret
Jag har betyg från gymnasiet som ser ut som så att jag har engelska A 110p och engelska B 40p, historia A 80p, matematik A 110 osv.
Ska dessa betyg omvandlas till nya kurspoäng som gäller idag
Milla : :
Det beror på... Om du har ett slutbetyg som överskrift på ditt dokument eller om du har ett samlat betygsdokument för att det är olika regler för olika typer av utbildningsdokument ...
Hej,
Jag tog studenten 2013. Jag har alltså Det "gamla" betygen. IG, G osv.
Jag har ett slutbetyg.
Jag har MVG i Företagskonomi A och IG i Företagekonomi B.
Då Företagsekonomi B är en 150 poängskurs tynger den ner mitt snitt. Jag undrar vad jag har för möjligheter att höja den...
Anna: :
Hej Sabina
nu har jag pratat med expert på Universitets- och högskolerådet och fick det tyvärr bekräftat att det ej går att byta ut den kurs du har IG... Läs hela svaret
Hej! Jag heter Irina. Jag läser de sista kurserna på Komvux, sedan tänker jag anmäla om slutbetyg. Jag är inresserad av ett högskoleprogram som har områdesbehörighet 6/ områdesbehörighet A6. Behörighetskurser för områdesbehörighet 6 är Samhällskunskap A och Engelska B. När jag gick i gymnasiet...
Julia: :
Hej Irina!
Du behöver godkänt betyg i Engelska B eller i Engelska 6, vilket är "samma kurs" som har bytt namn vid gymnasiereformen 2011-12.
Jag ska försöka... Läs hela svaret
Hej! Om jag vill läsa in behörighet på komvux med det nya systemet och jag har slutbetyg från det gamla systemet räknas dessa betyg med i mitt meritvärde då?
Anna: :
Hej Anton!
Reglerna har ändrats flera gånger under de senaste åren och det är extremt viktigt att veta om ditt slutbetyg är från 2010 och senare eller från 2009 och tidigare.
Om du behöver... Läs hela svaret
Hej!
Jag har gick ut från gymnasiet 2011 och fick slutbetyg. Jag har nu studerat en tid både på komvux och prövningar på mitt gamla gymnasium. Jag undrar det där med 30 juni 2016 ska det bli svårare för oss som gör prövningar i det gamla systemet eller? Jag har 8 stycken prövningar kvar och...
Mikael: :
Hej Anton,
du väljer inte i vilken urvalsgrupp du prövas, dvs du söker inte i BII gruppen. Det är antagning.se som bestämmer i vilka urvalsgrupper du prövas, så det behöver du inte... Läs hela svaret
Hej! Jag tog studenten 2011, alltså för fyra år sedan. Och nu är det så att jag vill plugga upp matte b (gick naturvetenskaplig linje) som va en kurs på 50 poäng. Men förstår inte vad det motsvarar i dagens nya betygssystem, matte 2c? Men den kursen är tydligen på 100 poäng.....Förklara gärna detta!
Milla : :
Hej!
alla kurser i matte är sedan reformen 2011-12 på 100poäng.
matte B motsvaras av matte 2, men det finns tre spår: a, b och c och du kan läsa 2a, 2b eller 2c.
c-kurser i matte är de mest avancerade och b är medelsvåra.
mvh Milla SYV