J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'kirurg' (16 st.)

    • Britney

      Vilken linje ska jag ta?

      Hej! Jag ska börja nian nu efter sommarlovet, jag har bara en stor fråga om gymnasiet som har fastnat i huvudet sen jag gick i 8:an. Om jag vill bli en kirurg, måste jag gå in i naturprogrammet eller är det ok att ta vård och omsorgprogrammet?

      Anna: : Hej Britney!Efter VO kommer du behöva komplettera för behörighet inför ansökan till läkarprogrammet. Du kan hinna komplettera på ett år. Kirurg är en specialistläkare. I... Läs hela svaret
    • Vendela

      Vilken linje måste jag gå?

      Hej, jag är 15 år och går nu sista året i grundskolan, jag behöver hjälp med mitt gymnasieval. Mitt mål är att bli helst kirurg men läkare skulle också funka bra. Jag är skoltrött och i själva verket verkligen inte skulle...

      Mikael: : Hej, för att på sikt bli läkare, kommer du behöva läsa en hel del fysik, kemi, biologi och matte på gymnasienivå. Att på VO bli behörig till läkarprogrammet går inte, utan... Läs hela svaret
    • Linda

      Linjer på gymnasiet?

      Hej! jag vill bli kirurg men vet inte om jag ändrar mig senare är det smart att gå ekju första året och att sedan byta till natur för att få extra kurser som gör en behörig till andra linjer eller borde jag bara gå natur från...

      Anna: : Hej Linda,I Ekonomiprogrammet ingår inte fysik, kemi eller biologi. Du kan läsa om EK/juridik och även titta på programplanen för EK - gå in på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/juridikoch det... Läs hela svaret
    • Maximilian

      krav för Skönhetskirurg?

      Hej, jag har länge varit intresserada av att jobba på en skönhets klinik. Krävs de samma krav om man vill jobba med enkla ingrepp som tex läppförstoring att man måste plugga först till läkare sen ta de vidare att plugga till kirurg? Eller finns de en anna väg att ta

      Liselotte: : Hej Maximilian,Plastik-Kikurgi är specialisering inom kikurgi; och kikurg är i Sverige en Specialistläkare; dvs i grunden Läkare /utbildningen går via läkarprogrammet/.  ang.... Läs hela svaret
    • Alicia

      Hur fungerar det att bli kirurg?

      Hej. jag går nu mitt andra året på vård och omsorgslinjen på gymnasiet. min dröm efter gymnasiet är att bli kirurg. Men jag vill bli sjuksköterska först för att ha något mer stadig att falla tillbaka på om jag inte skulle klara andra utbildningar. Men nu är det så att jag förstår inte riktigt...

      Anna: : Hej Alicia, Kikurgi är en av möjliga specialiseringar för läkare; det är inom ST-tjänst som man läser till att bli kirurg. Tänk på att Studiemedel för eftergymnasiala... Läs hela svaret
    • Gäst

      Bli kirurg efter VO?

      Hej, jag undrar vilka godkända betyg (vilken behörighet) måste man ha efter att ha läst på vård och omsorg yrkesprogram för att läsa vidare på högskolan och bli t.ex en kirurg.

      Saga: : Hejsan, Kirurg >>> är specialistläkare, dvs i grunden Läkare >>>. I Sverige är läkare ett av de så kallade legitimationsyrken och det går inte att bli läkare i Sverige på... Läs hela svaret
    • Cleo

      Hur blir man behörig till läkarprogrammet om man går sambet?

      Hej! Jag vill/ska bli kirurg, men jag pluggar på samhällslinjen. Hur ska jag plugga de kurser jag inte läser obligatoriskt på samhälle och hur får jag det här att fungera? Vad är behörigheten för läkarprogrammet? Säg helst inte "byt linje", tack :)

      Melina: : Hej! För att bli behörig till att söka läkarprogrammet så behöver du grundläggande behörighet samt matte 4, biologi 2, fysik 2 och kemi 2. Det kan du... Läs hela svaret
    • maria

      Plugga till läkare?

      Hej! Jag har en fråga om läkarlinjen, den lyder följande: 1. Om jag väljer att plugga utomlands till läkare och ta min examen kommer då jag gör AT och ST tjänst i Sverige. 2. Kan jag efter det utbilda mig till kirurg i Sverige, hur gör man? Tack så mycket i förhand ! MVH Maria

      Peter: : Hej Maria, Läkare i Sverige ett av de så kaIIade Iegitimationsyrken>>, dvs strikta regler gäller och det är Socialstyrelsen som bestämmer vad som krävs för att kunna få... Läs hela svaret
    • Wessam

      Hur kan man bli kirurg?

      Hej! Jag har redan valt att gå in på vård&omsorg programet. Jag vill veta vilken är den kortaste vägen för att kunna bli en kirurg på enkelt sätt och kort tid!

      Julia: : Hej Wessam! Kirurg är Specialistläkare>>. Först måste man läsa till läkare>> och få läkarlegitimation, vilket i Sverige tar minst 7 år efter gymnasiet. Sedan kan man... Läs hela svaret
    • Rabina

      Hur blir man käkkirurg?

      Hej! Jag läser i nuläget termin 1 på tandläkarprogrammet i Umeå. Har velat bli käkkirurg ett tag nu. Men tydligen ska det vara extremt svårt? Hur kan jag gå till väga för att bli det jag helst vill bli och hur stora är chanserna att jag lyckas?

      Mikael: : Kirurg>> är specialistläkare. Man måste först få läkarlegitimation och sedan gå specialistutbildning . jag råder dig prata med studievägledare och med lärare på... Läs hela svaret
    • Avin

      Humanistiska, IB eller natur?

      Hej! När jag blir äldre skulle jag gärna vilja jobba inom välgörenhetsorganisationer, kirurgi eller mänskliga rättigheter. Jag har alltid haft ett stort intresse för språk, matte, biologi, kemi. Dock så funkar inte so orienterade ämnena för mig. Det ända ämnet inom so jag faktiskt...

      Anna: : Hej Avin! om du vill bli Kirurg>>, då är det Läkarutbildning du bör läsa efter gymnasiet, för att Kirurg är specialist-läkare. Om du vill jobba med Mänskliga rättigheter,... Läs hela svaret
    • melissa

      Bli läkare/kirurg?

      Hej, jag går sista terminen nu i nian och jag har alltid velt bli läkare eller kirurg. Jag har bestämt mig för naturvetenskapsprogrammet ,men för att sedan vidare utbilda mig till t.ex hjärt/lung eller "general" kirurg, vad måste jag göra? Vilka kurser ska jag läsa på gymnasiet för att få...

      Anna: : Hej Milissa! Kikurg är specialist inom läkaryrket och vägen till att bli kikurg ser ut så här: Bli behörig till Läkarprogrammet på högskola som är på 5.5 år... Läs hela svaret
    • Amanda

      Hur blir man kirurg?

      Hej! Jag ber på förhand om ursäkt att mina frågor kan vara lite diffusa. Jag funderar på att bli kirurg. Hittills är mina betyg bra, jag har A i kemi och matte och B i fysik, biologi har jag på vårterminen. Jag är 14 och går i 8:an men innan jag vet ordet om det kommer jag vara tvungen att...

      Mikael: : Hej Amanda! Kikurg är i grunden Läkare. Man läser Läkarprogrammet i 5.5 år på heltid på högskolenivå. Sedan går man i minst 18 månader... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga