Julia
    Hejsan!

    Jag går i andra årskurs på gymnasiet på det Humanistiska Programmet, med inriktning språk. Jag skulle vilja fråga lite om ämnet historia.
    Just nu så vet jag ej riktigt vad jag skulle vilja hålla på med inom framtiden, men det jag vet är att jag väldigt mycket tycker om kulturhistoria. :)

    Jag har själv kollat runt lite och jag är intresserad av yrket mathistoriker, och möjligtvis dräkthistoria. Men som jag har förstått så är dessa inriktningar inom historia ämnet ovanliga. Jag använder mig mycket av studera.nu för att få direkt och smidig information, men jag kan absolut inte hitta något om dessa.
    Efter några googlingar så verkar det som att Stockholms Universitet erbjuder en kurs i dräkthistoria.

    Min fråga är alltså om ni råkar veta lite mer om ämnet, och även vilket det bästa tillvägagångssättet är?

    Jag vet även att det nog är omöjligt att endast bli mathistoriker (om det är en officiell titel), som exempel Edward Blom som är inblandad inom många olika gångar inom mat. Så en andra fråga är om det skulle vara möjligt att kanske väga ihop mathistoria och dräkthistoria? Och om det inte går, vad de annars skulle vara bäst att kombinera med?


    Jag förstår att ni ej blir ställda dessa frågor särskilt ofta, men har ni en liten gnutta av ett svar så är jag väldigt nyfiken av att veta lite mer :)

    /Julia
    • Liselotte : Mat- och dräkthistoria är kanske mer en fråga för etnologer och kulturvetare än historiker...?

    4 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Julia,

    börja med att kika på yrkespresentationerna på www.framtid.se:

    >>yrke/modevetare 

    >>yrke/mathistoriker 

    och på >>yrke/etnograf och >>yrke/etnolog

    Vill du studera mathistoria och dräkthistoria - så är det "områden" inom "historia" och det är yrke Historiker som du i första hand bör rikta in dig på, tycker jag.

    Sedan kan man som historiker bli en forskare > och/eller högskolelärare > och/eller författare >: skriva både läröböcker och "vanliga böcker" (populär-historiska) för allmänheten.

    Kika gärna också på flera yrken:
    museipedagog>

    Kulturarvspedagog>>

    HEJ! FICK NU SVAR FRÅN PROFESSOR I HISTORIA, VAR GOD LÄS NEDAN:

    Eftersom mathistoriker eller dräkthistoriker, på samma sätt som kvinnohistoriker eller medeltidshistoriker, inte är en avskild profession så är det antagligen så att det inte finns en enda väg till att få den kunskap som gör att man kan kalla sig för mathistoriker eller dräkthistoriker.
    Historiker kan ju vara dels en person som har genomgått forskarutbildningen och klarat alla tentor och därmed blivit filosofie doktor i historia och därefter fått anställning vid ett universitet eller någon annan forskningsinstitution för att ta fram ny kunskap om det förgångna. Men det kan också vara en person som skriver artiklar och böcker om historia, och som håller föredrag, men som inte för den skull har en universitetsutbildning i historia. I det senare fallet kan personen ha skaffat sig kunskap om historia och om hur ny kunskap i historia produceras genom att på egen hand läsa mycket. Om en historiker sen specialiserar sig på frågor om mat i  det förflutna och tar fram ny kunskap på området då kan man säga att den personen är mathistoriker. Jag tror att en person som kallar sig dräkthistoriker snarare kan ha börjat med att läsa och utbilda sig i konsthistoria för att sedan specialisera sig i kläder. Det finns ju också här vid Stockholms universitet något som heter modevetenskap. Men det är inte alls otänkbart att en historiker specialiserar sig på kläder i det förflutna och därmed kallar sig för dräkthistoriker.
    Summan av detta resonemang är väl att den som vill bli historiker, oberoende av specialisering, antingen läser på universitet och högskola och väljer att specialisera sig på ett område, eller skaffar sig denna kunskap på något annat sätt.
    Jag har aldrig sett något jobb som vare sig mathistoriker eller dräkthistoriker utlyst men jag vet att vissa forskningscentrum eller museer kan vilja ha personer som är specialiserade liknande frågor. I det fallet är det arbetsgivaren som bestämmer vem som ska anses vara den bäst lämpade att leverera kunskap om mat eller kläder genom historien.
    Hoppas detta var klargörande.
    Med vänlig hälsning
    Professor i historia
    Stockholms universitet

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan, vi fick idag svar från en sakkunnig som jobbar idag inom samma kunskapsområde som du är intresserad av. Var god läs nedan:

    "Hej,

    tack för din fråga. Det är intressant. Och som Julia mycket väl vet så är det svårt att vara "bara" mathistoriker. Men de finns. För att bli mathistoriker eller dräkthistoriker behöver man i övrigt först och främst väldigt mycket tålamod, dessvärre. Historia är ett ämne som kräver långa studier för att förstå, vad en historiker egentligen gör, när hen skriver och forskar om historia. Det är det roligaste jag vet - jag är historiker med hull och hår. Men det tar tid. Först gäller det att läsa historia, sedan ska man så småningom specialisera sig, inom ramen för en masteruppsats eller en doktorsavhandling. Sedan ljusnar det, när man har lyckats få ett jobb.
    Jag har dock inte riktigt klart för mig, vad Julia vill göra, när hon är mathistoriker. Forska, undervisa, skriva böcker, jobba på tv?
    Mitt tips är att hon ska läsa historia på universitetet. Då upptäcker hon nog ganska snart om hon gillar historia "inifrån", alltså som ett yrke. Det är en sak att läsa om historia. Det är roligt. Men i mina ögon är det ännu mycket roligare att göra det själv, skriva historia. Att gräva ner sig i ett arkiv, läsa på vad andra har gjort, utveckla en egen fråga, ett eget perspektiv, ett eget intresse. Väldigt roligt.
    Sedan...

    Hoppas att det här svaret hjälper."

    Liselotte

    Hej igen, jag fick nu ännu ett svar - var god läs nedan:

    "...om man utbildar sig till historiker> kan man inrikta sig på de ämnen man intresserar sig för, t ex mode- och klädhistoria eller mathistoria.

    Första stegen för att bli historiker är att ta en kandidat i historia (180 högskolepoäng, dvs tre års studier), varav 90 hp ska vara i ämnet historia (grund-, fortsättnings- och fördjupningskurs).

    Därefter läser man ett eller två år på avancerad nivå och skriver en magister- eller masteruppsats. Därefter är man behörig att söka forskarutbildningen. På forskarutbildningen skriver doktoranden sin doktorsavhandling, vanligtvis under fyra år.

    M v h
    Studievägledare
    Institutionen för historiska studier
    Göteborgs universitet".

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    I denna bok får vi en levande och ny bild av den svenska matkulturen i början av 1500-talet. Utgångspunkt är biskop Brasks hushållspraktika, som är en unik och rikhaltig källa från tiden att ösa ur. Vi får inte bara veta vad man åt och hur man tillagade maten utan också hur man sörjde för sin personal och om tidens handel och tekniska innovationer..... - fick tips från en sakkunnig om en bok som kan bli av intresse för dig, som heter BISKOP BRASKS MÅLTIDER.
    Boken är resultatet av ett forskningsprojekt med deltagande av 13 forskare från olika discipliner.

    Liselotte
    • : Så bra då att jag extra jobbar på ett bibliotek där jag bor, då kan lätt få tag i den! Tack för tipset
    • Anna : Bra! låna boken och lycka till! :)
    SYV-besökare SYV

    Hej

    jag har tipset att det går att inrikta sig på olika praktiska former av utövning kring matlagning med utgångspunkt i kännedom om mat och/eller dräkt i förfluten tid (inom arkeologin kallas grenen för experimentell arkeologi, en arkeologi där man prövar olika praktiska lösningar på t ex hus, kläder, mat, transporter, djurhållning etc).

    Det finns mycket kunskap att hämta både inom mat-temat och dräkt-temat. Det är vanligt att mat och dräkt från olika historiska epoker förekommer t ex i samband med rekonstruktioner av förfluten tid.

    Rekonstruktioner i praktiken görs ofta på marknader, festivaler och andra arrangemang som tar sin utgångspunkt i historiska skeden såsom vikingatid eller medeltid.

    "Mat och dräkt" är mycket specifika delar av arkeologin och historien, och det kan vara lite svårt att livnära sig på ett jobb som enbart tar fasta på dessa båda delar av historien.

    Mitt råd är att inleda med breda studier i historia eller arkeologi, eller också mode/dräkthistoria eller etnologi, för att från de bredare kunskaperna skapa sig en plattform som det sedan går att specialisera sig utifrån.

    Hej igen, jag fick nu ett kort svar från en annan person som är rätt bra insatt i ämnet... se om hans svar också blir till hjälp:


    Hej,

    Eleven väljer att studera historia eller etnologi och inriktar sig på önskat område. Örebro universitet ger kurser i måltidskunskap och där ingår mathistoria, Stockholms universitet ger kurser i modevetenskap, http://www.ims.su.se/modevetenskap, och där ingår mycket om klädernas kulturhistoria.

    Hej igen, var god se ännu ett annat svar, nedan:

    Mathistoria är fortfarande ett ganska outforskat område...

    ... ämnet materiell kultur kan "snudda vid" sådant som mat och dräkt.

    "Materiell kultur" brukar oftast vara en del av en större kurs. Annars är både mathistoria och dräkthistoria ämnen som man kan välja att rikta in sig på när det är dags att skriva uppsats.

    Den rakaste vägen att gå är att helt enkelt studera historia på universitetet.

    Konstvetenskap är ett ämne som kan vara värt att komplettera historiestudierna med om man är intresserad av mat och dräkt.

    Slutligen kan jag nämna att det finns forskare som specialiserat sig på mathistoria men är i grunden etnologer>.
     
    Vänligen
     
    PhD student (doktorand)
    Department of History

    Och ännu ett svar, var god läs nedan:

    Man får läsa historia eller idéhistoria och under studiernas gång orientera sig mot de områden som man finner intressanta.

    Typiskt kan det göras inom ramen för uppsatskurserna som t.ex. på Universitetet i Stockholm börjar under andra terminen där man mera fritt väljer sina ämnen (särskilt på de högre nivåerna).

    Därutöver kan man bläddra lite i utbildningskatalogerna och se om det erbjuds mer specialiserade kurser eller utbildningar någonstans kring de teman som man tycker är särskilt spännande.

    På Stockholms Universitet, om jag inte missminner mig, kan man läsa modevetenskap, och det är väl inte omöjligt att det ges någon kurs om mathistoria på något läroverk någonstans i Sverige.

    Är man mycket målmedveten kan man också välja institution efter lärarnas inriktning. Möjligen finns det någon historiker som ägnar sig åt mat- eller dräkthistoria. Då kan man välja att söka sig dit. Dels ökar chanserna för att ens egna intresseområden finns med i kursutbudet, dels kan man få tillgång till bra och kunnig handledning när det blir dags att ägna sig åt egen forskning.

    Sedan är det bara att kämpa på! :)
    Hoppas detta besvarade din fråga.
    De bästa hälsningar och Lycka till!

    Hej!
    Vad roligt med frågor om att bli historiker. För att studenten ska nå sitt mål behöver hen först och främst ansöka till ett kandidatprogram i historiska studier.

    Stockholms Universitet har två stycken som startar så väl HT/VT. Det ena programmet heter Kulturvetarprogrammet, det är på 180 högskolepoäng och det går att läsa mer om programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kulturvetarprogrammet-kandidatprogram-180-hp-1.28219
    Det andra programmet heter kandidatprogram i historiska studier, och du hittar mer information om det programmet här: http://www.historia.su.se/utbildning/alla-utbildningar/grundniv%C3%A5/kandidatprogram/kandidatprogram-i-historiska-studier-180-hp-1.28243
     
    Efter att studenten läst något av dessa program, eller läst fristående kurser inom historia motsvarande 180 hp, kan personen ta ut en filosofie kandidatexamen. Därefter går det att söka en rad olika arbeten på exempelvis museum som är inriktade på mat eller kläder, exempelvis Etnografiska museet.

    Om personen vill forska och på så vis arbeta som historiker är det en tvåårig masterutbildning som gäller efter avslutade studier på grundnivå.
     
    Med vänlig hälsning
    Studie- och karriärvägledare

     
    >>Stockholms universitets Historiska institutionen

    Och så här svarar en sakkunnig från Göteborgs Universitet:

    Det finns mig veterligen ingen regelrätt utbildning på detta område (mathistoriker eller dräkthistoriker) eller någon entydig kravspecifikation för att man ska kunna kalla sig det ena eller andra. I grund och botten handlar det om att man är historiker med en tydlig specialisering på ett visst område (mat/dräkt). Om man sedan behöver ha en kandidat, magister, master eller doktorsexamen beror ju på vilken tyngd man vill ha i sin utbildning.
     
    Jag tror därmed att man kan skaffa sig utbildning på många olika sätt för att kalla sig detta.
    Ämnen som jag tänker kan vara bra att läsa är kost- och idrottsvetenskap, historia, ekonomisk historia, etnologi.
     
    Om man på www.antagning.se fritextsöker ”mat måltid” får man en hel del träffar på regelrätta kurser inom området redan på ht17, se https://www.antagning.se/se/search?period=HT_2017&freeText=mat+m%C3%A5ltid&semesterPart=0
     
    Om dräkthistorker, jag tror att historia liksom etnologi kan vara bra. Även om de inte har regelrätta kurser i dräkthistoria kan man inom säkert profilera sig i detta område, liksom andra områden, när man kommer till de uppsatser man vanligen skriver när man kommit en bit på väg i ämnet.
     
    Sök på www.antagning.se  på samma sätt, ex med sökord dräkt, textil, kläder o.s.v. så kanske ni hittar kurser i området. Jag kan tänka att Högskolan i Borås har en del åt det hållet.
     
    Vänliga hälsningar

    Frågor och svar taggade med 'kirurg' (16 st.)

    • Britney

      Vilken linje ska jag ta?

      Hej! Jag ska börja nian nu efter sommarlovet, jag har bara en stor fråga om gymnasiet som har fastnat i huvudet sen jag gick i 8:an. Om jag vill bli en kirurg, måste jag gå in i naturprogrammet eller är det ok att ta vård och omsorgprogrammet?

      Anna: : Hej Britney!Efter VO kommer du behöva komplettera för behörighet inför ansökan till läkarprogrammet. Du kan hinna komplettera på ett år. Kirurg är en specialistläkare. I... Läs hela svaret
    • Vendela

      Vilken linje måste jag gå?

      Hej, jag är 15 år och går nu sista året i grundskolan, jag behöver hjälp med mitt gymnasieval. Mitt mål är att bli helst kirurg men läkare skulle också funka bra. Jag är skoltrött och i själva verket verkligen inte skulle...

      Mikael: : Hej, för att på sikt bli läkare, kommer du behöva läsa en hel del fysik, kemi, biologi och matte på gymnasienivå. Att på VO bli behörig till läkarprogrammet går inte, utan... Läs hela svaret
    • Linda

      Linjer på gymnasiet?

      Hej! jag vill bli kirurg men vet inte om jag ändrar mig senare är det smart att gå ekju första året och att sedan byta till natur för att få extra kurser som gör en behörig till andra linjer eller borde jag bara gå natur från...

      Anna: : Hej Linda,I Ekonomiprogrammet ingår inte fysik, kemi eller biologi. Du kan läsa om EK/juridik och även titta på programplanen för EK - gå in på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/juridikoch det... Läs hela svaret
    • Maximilian

      krav för Skönhetskirurg?

      Hej, jag har länge varit intresserada av att jobba på en skönhets klinik. Krävs de samma krav om man vill jobba med enkla ingrepp som tex läppförstoring att man måste plugga först till läkare sen ta de vidare att plugga till kirurg? Eller finns de en anna väg att ta

      Liselotte: : Hej Maximilian,Plastik-Kikurgi är specialisering inom kikurgi; och kikurg är i Sverige en Specialistläkare; dvs i grunden Läkare /utbildningen går via läkarprogrammet/.  ang.... Läs hela svaret
    • Alicia

      Hur fungerar det att bli kirurg?

      Hej. jag går nu mitt andra året på vård och omsorgslinjen på gymnasiet. min dröm efter gymnasiet är att bli kirurg. Men jag vill bli sjuksköterska först för att ha något mer stadig att falla tillbaka på om jag inte skulle klara andra utbildningar. Men nu är det så att jag förstår inte riktigt...

      Anna: : Hej Alicia, Kikurgi är en av möjliga specialiseringar för läkare; det är inom ST-tjänst som man läser till att bli kirurg. Tänk på att Studiemedel för eftergymnasiala... Läs hela svaret
    • Gäst

      Bli kirurg efter VO?

      Hej, jag undrar vilka godkända betyg (vilken behörighet) måste man ha efter att ha läst på vård och omsorg yrkesprogram för att läsa vidare på högskolan och bli t.ex en kirurg.

      Saga: : Hejsan, Kirurg >>> är specialistläkare, dvs i grunden Läkare >>>. I Sverige är läkare ett av de så kallade legitimationsyrken och det går inte att bli läkare i Sverige på... Läs hela svaret
    • Cleo

      Hur blir man behörig till läkarprogrammet om man går sambet?

      Hej! Jag vill/ska bli kirurg, men jag pluggar på samhällslinjen. Hur ska jag plugga de kurser jag inte läser obligatoriskt på samhälle och hur får jag det här att fungera? Vad är behörigheten för läkarprogrammet? Säg helst inte "byt linje", tack :)

      Melina: : Hej! För att bli behörig till att söka läkarprogrammet så behöver du grundläggande behörighet samt matte 4, biologi 2, fysik 2 och kemi 2. Det kan du... Läs hela svaret
    • maria

      Plugga till läkare?

      Hej! Jag har en fråga om läkarlinjen, den lyder följande: 1. Om jag väljer att plugga utomlands till läkare och ta min examen kommer då jag gör AT och ST tjänst i Sverige. 2. Kan jag efter det utbilda mig till kirurg i Sverige, hur gör man? Tack så mycket i förhand ! MVH Maria

      Peter: : Hej Maria, Läkare i Sverige ett av de så kaIIade Iegitimationsyrken>>, dvs strikta regler gäller och det är Socialstyrelsen som bestämmer vad som krävs för att kunna få... Läs hela svaret
    • Wessam

      Hur kan man bli kirurg?

      Hej! Jag har redan valt att gå in på vård&omsorg programet. Jag vill veta vilken är den kortaste vägen för att kunna bli en kirurg på enkelt sätt och kort tid!

      Julia: : Hej Wessam! Kirurg är Specialistläkare>>. Först måste man läsa till läkare>> och få läkarlegitimation, vilket i Sverige tar minst 7 år efter gymnasiet. Sedan kan man... Läs hela svaret
    • Rabina

      Hur blir man käkkirurg?

      Hej! Jag läser i nuläget termin 1 på tandläkarprogrammet i Umeå. Har velat bli käkkirurg ett tag nu. Men tydligen ska det vara extremt svårt? Hur kan jag gå till väga för att bli det jag helst vill bli och hur stora är chanserna att jag lyckas?

      Mikael: : Kirurg>> är specialistläkare. Man måste först få läkarlegitimation och sedan gå specialistutbildning . jag råder dig prata med studievägledare och med lärare på... Läs hela svaret
    • Avin

      Humanistiska, IB eller natur?

      Hej! När jag blir äldre skulle jag gärna vilja jobba inom välgörenhetsorganisationer, kirurgi eller mänskliga rättigheter. Jag har alltid haft ett stort intresse för språk, matte, biologi, kemi. Dock så funkar inte so orienterade ämnena för mig. Det ända ämnet inom so jag faktiskt...

      Anna: : Hej Avin! om du vill bli Kirurg>>, då är det Läkarutbildning du bör läsa efter gymnasiet, för att Kirurg är specialist-läkare. Om du vill jobba med Mänskliga rättigheter,... Läs hela svaret
    • melissa

      Bli läkare/kirurg?

      Hej, jag går sista terminen nu i nian och jag har alltid velt bli läkare eller kirurg. Jag har bestämt mig för naturvetenskapsprogrammet ,men för att sedan vidare utbilda mig till t.ex hjärt/lung eller "general" kirurg, vad måste jag göra? Vilka kurser ska jag läsa på gymnasiet för att få...

      Anna: : Hej Milissa! Kikurg är specialist inom läkaryrket och vägen till att bli kikurg ser ut så här: Bli behörig till Läkarprogrammet på högskola som är på 5.5 år... Läs hela svaret
    • Amanda

      Hur blir man kirurg?

      Hej! Jag ber på förhand om ursäkt att mina frågor kan vara lite diffusa. Jag funderar på att bli kirurg. Hittills är mina betyg bra, jag har A i kemi och matte och B i fysik, biologi har jag på vårterminen. Jag är 14 och går i 8:an men innan jag vet ordet om det kommer jag vara tvungen att...

      Mikael: : Hej Amanda! Kikurg är i grunden Läkare. Man läser Läkarprogrammet i 5.5 år på heltid på högskolenivå. Sedan går man i minst 18 månader... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga