Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'kirurg' (16 st.)

    • Britney

      Vilken linje ska jag ta?

      Hej! Jag ska börja nian nu efter sommarlovet, jag har bara en stor fråga om gymnasiet som har fastnat i huvudet sen jag gick i 8:an. Om jag vill bli en kirurg, måste jag gå in i naturprogrammet eller är det ok att ta vård och omsorgprogrammet?

      Anna: : Hej Britney!Efter VO kommer du behöva komplettera för behörighet inför ansökan till läkarprogrammet. Du kan hinna komplettera på ett år. Kirurg är en specialistläkare. I... Läs hela svaret
    • Vendela

      Vilken linje måste jag gå?

      Hej, jag är 15 år och går nu sista året i grundskolan, jag behöver hjälp med mitt gymnasieval. Mitt mål är att bli helst kirurg men läkare skulle också funka bra. Jag är skoltrött och i själva verket verkligen inte skulle...

      Mikael: : Hej, för att på sikt bli läkare, kommer du behöva läsa en hel del fysik, kemi, biologi och matte på gymnasienivå. Att på VO bli behörig till läkarprogrammet går inte, utan... Läs hela svaret
    • Linda

      Linjer på gymnasiet?

      Hej! jag vill bli kirurg men vet inte om jag ändrar mig senare är det smart att gå ekju första året och att sedan byta till natur för att få extra kurser som gör en behörig till andra linjer eller borde jag bara gå natur från...

      Anna: : Hej Linda,I Ekonomiprogrammet ingår inte fysik, kemi eller biologi. Du kan läsa om EK/juridik och även titta på programplanen för EK - gå in på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/juridikoch det... Läs hela svaret
    • Maximilian

      krav för Skönhetskirurg?

      Hej, jag har länge varit intresserada av att jobba på en skönhets klinik. Krävs de samma krav om man vill jobba med enkla ingrepp som tex läppförstoring att man måste plugga först till läkare sen ta de vidare att plugga till kirurg? Eller finns de en anna väg att ta

      Liselotte: : Hej Maximilian,Plastik-Kikurgi är specialisering inom kikurgi; och kikurg är i Sverige en Specialistläkare; dvs i grunden Läkare /utbildningen går via läkarprogrammet/.  ang.... Läs hela svaret
    • Alicia

      Hur fungerar det att bli kirurg?

      Hej. jag går nu mitt andra året på vård och omsorgslinjen på gymnasiet. min dröm efter gymnasiet är att bli kirurg. Men jag vill bli sjuksköterska först för att ha något mer stadig att falla tillbaka på om jag inte skulle klara andra utbildningar. Men nu är det så att jag förstår inte riktigt...

      Anna: : Hej Alicia, Kikurgi är en av möjliga specialiseringar för läkare; det är inom ST-tjänst som man läser till att bli kirurg. Tänk på att Studiemedel för eftergymnasiala... Läs hela svaret
    • Gäst

      Bli kirurg efter VO?

      Hej, jag undrar vilka godkända betyg (vilken behörighet) måste man ha efter att ha läst på vård och omsorg yrkesprogram för att läsa vidare på högskolan och bli t.ex en kirurg.

      Saga: : Hejsan, Kirurg >>> är specialistläkare, dvs i grunden Läkare >>>. I Sverige är läkare ett av de så kallade legitimationsyrken och det går inte att bli läkare i Sverige på... Läs hela svaret
    • Cleo

      Hur blir man behörig till läkarprogrammet om man går sambet?

      Hej! Jag vill/ska bli kirurg, men jag pluggar på samhällslinjen. Hur ska jag plugga de kurser jag inte läser obligatoriskt på samhälle och hur får jag det här att fungera? Vad är behörigheten för läkarprogrammet? Säg helst inte "byt linje", tack :)

      Melina: : Hej! För att bli behörig till att söka läkarprogrammet så behöver du grundläggande behörighet samt matte 4, biologi 2, fysik 2 och kemi 2. Det kan du... Läs hela svaret
    • maria

      Plugga till läkare?

      Hej! Jag har en fråga om läkarlinjen, den lyder följande: 1. Om jag väljer att plugga utomlands till läkare och ta min examen kommer då jag gör AT och ST tjänst i Sverige. 2. Kan jag efter det utbilda mig till kirurg i Sverige, hur gör man? Tack så mycket i förhand ! MVH Maria

      Peter: : Hej Maria, Läkare i Sverige ett av de så kaIIade Iegitimationsyrken>>, dvs strikta regler gäller och det är Socialstyrelsen som bestämmer vad som krävs för att kunna få... Läs hela svaret
    • Wessam

      Hur kan man bli kirurg?

      Hej! Jag har redan valt att gå in på vård&omsorg programet. Jag vill veta vilken är den kortaste vägen för att kunna bli en kirurg på enkelt sätt och kort tid!

      Julia: : Hej Wessam! Kirurg är Specialistläkare>>. Först måste man läsa till läkare>> och få läkarlegitimation, vilket i Sverige tar minst 7 år efter gymnasiet. Sedan kan man... Läs hela svaret
    • Rabina

      Hur blir man käkkirurg?

      Hej! Jag läser i nuläget termin 1 på tandläkarprogrammet i Umeå. Har velat bli käkkirurg ett tag nu. Men tydligen ska det vara extremt svårt? Hur kan jag gå till väga för att bli det jag helst vill bli och hur stora är chanserna att jag lyckas?

      Mikael: : Kirurg>> är specialistläkare. Man måste först få läkarlegitimation och sedan gå specialistutbildning . jag råder dig prata med studievägledare och med lärare på... Läs hela svaret
    • Avin

      Humanistiska, IB eller natur?

      Hej! När jag blir äldre skulle jag gärna vilja jobba inom välgörenhetsorganisationer, kirurgi eller mänskliga rättigheter. Jag har alltid haft ett stort intresse för språk, matte, biologi, kemi. Dock så funkar inte so orienterade ämnena för mig. Det ända ämnet inom so jag faktiskt...

      Anna: : Hej Avin! om du vill bli Kirurg>>, då är det Läkarutbildning du bör läsa efter gymnasiet, för att Kirurg är specialist-läkare. Om du vill jobba med Mänskliga rättigheter,... Läs hela svaret
    • melissa

      Bli läkare/kirurg?

      Hej, jag går sista terminen nu i nian och jag har alltid velt bli läkare eller kirurg. Jag har bestämt mig för naturvetenskapsprogrammet ,men för att sedan vidare utbilda mig till t.ex hjärt/lung eller "general" kirurg, vad måste jag göra? Vilka kurser ska jag läsa på gymnasiet för att få...

      Anna: : Hej Milissa! Kikurg är specialist inom läkaryrket och vägen till att bli kikurg ser ut så här: Bli behörig till Läkarprogrammet på högskola som är på 5.5 år... Läs hela svaret
    • Amanda

      Hur blir man kirurg?

      Hej! Jag ber på förhand om ursäkt att mina frågor kan vara lite diffusa. Jag funderar på att bli kirurg. Hittills är mina betyg bra, jag har A i kemi och matte och B i fysik, biologi har jag på vårterminen. Jag är 14 och går i 8:an men innan jag vet ordet om det kommer jag vara tvungen att...

      Mikael: : Hej Amanda! Kikurg är i grunden Läkare. Man läser Läkarprogrammet i 5.5 år på heltid på högskolenivå. Sedan går man i minst 18 månader... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga