Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'studera vidare' (17 st.)

    • Shey

      Ansöka till senare del av program genom fristående kurser?

      Hej! Jag går igenom mina alternativ för tillfället. Eftersom jag arbetar heltid, överväger jag att börja studera inför hösten 2024 eller våren 2025. Jag har märkt att det finns möjligheter att ansöka till senare delen av ett program där konkurrensen inte är lika intensiv. Hur många...

      Milla : : Hej! På heltid läser man 30 högskolepoäng per termin. Det är säkrare att försöka komma in i programmet från början (det är inte säkert att ansökan till senare del av programmet kommer att öppna längre fram).
    • Sol

      Går lärlingutbildning (BF), påverkas antagningen i vidare studier?

      Hej! Jag går lärlingutbildning, Barn och fritidsprogrammet inriktning social och pedagogiskt arbete. Jag spenderar tre dagar i skolan och två dagar ute på APL. Man får välja själv om man vill ha de kurser för att studera vidare, som jag har gjort. Men, min fråga är om högskolor och...

      Milla : : Hej,om du får examensbevis från en skolforlagd eller lärlingsutbildning på gymnasiet spelar ingen roll för din möjlighet till studier efter gymnasiet. Om... Läs hela svaret
    • naranciaasupremacy

      vuxenutbildning utan gymnasieexamen?

      Hej! jag går sista året på gymnasiet just nu. Jag har mycket hälsoproblem som leder till att det är svårt att få godkänt i alla kravkurser. min mentor tyckte det vore smart att istället plugga upp det efter gymnasiet. Jag går för tillfället djurvård, men vill gärna bli något annat. Inte doktor...

      Milla : : Hej,om du fyller 20 år under kalenderåret 2024, då kan du från 1 juli 2024 läsa på komvux, oavsett vilken tidigare utbildning du har. Om du är yngre då måste du... Läs hela svaret
    • Ishmam

      Hur räknas betyget i helhet egentligen?

      Hej! Jag studerar yrkesförberedande EL och Energi programmet i gymnasiet. Jag tänkte att läsa mer än 2500 poängen. Jag har inkluderad som individuella val Matte 2b, modersmål (Bengaliska1, Bengaliska 2), Engelska 6, SVA2 och SVA 3. Så är det totala 2900 poängen. Kan Ni va snäll och informera mig...

      Anna: : Hej Ishmam!Om du i ditt examensbevis från gymnasiet kommer ha fler än 2500 poäng, måste de "överstigande" kurserna/poängen bli i ditt examensbevis markerade med U, som... Läs hela svaret
    • Jesper

      Angående gymnasiearbetet på Gymnasiet?

      Jag går andra året på Samhällsprogrammet för högfungerande Autism och jag undrar om jag måste göra Gymnasiearbetet i årskurs 3, även om jag har planer att inte studera vidare efter gymnasiet på högskola/Folkhögskola/Universitet. Tack på förhand

      Julia: : Hej Jesper!för att få ut Examensbevis från gymnasiet måste en kurs som heter Gymnasiearbete (vanlig förkortning GA) finnas med - och den måste finnas med godkänt betyg (E). Utan... Läs hela svaret
    • Isabella

      Hur ska jag gå vidare?

      • Hej! Har så mycket funderingar över framtiden, ena dagen vill jag jobba inom yrke1 och nästa dag yrke2 och dagen därpå yrke3 osv. Jag kan inte bestämma mig över vad jag vill "bli" då jag är en mångsysslare. Samt att jag är...

        Milla : : Hej Isabella,du är fortfarande mycket ung. Du kan ta vilket jobb "som helst" eller vilket du kan få, nu, snarast, för att skaffa dig mer arbetslivs- och livserfarenhet. Vilka jobb man kan få med relativt lite... Läs hela svaret
    • kristian

      Kostar det att studera vidare?

      Hej! Jag undrar ifall det kostar mycket pengar för att tex. gå på universitet eller högskola. Alltså själva kostnaden för att komma in på utbildningen? Och det beror väl på vilken sorts utbildning vill gå?

      Julia: : För svenska medborgare och personer med permanent uppehållstillstånd i Sverige är undervisning på högskolor och universitet i Sverige kostnadsfri. Det som kan kosta är t.ex om man gör... Läs hela svaret
    • Maria

      Var kan jag pröva mig i ryska steg 3?

      Hej! Jag heter Maria och är 18 år gammal. Jag är rysk och således jag talar ryska flytande. Jag är i mitt sista årskurs i gymnasiet och därefter vill jag studera vidare ryska. Saken är att om jag vill läsa ryska som modersmål, jag måste göra testet inom ryska steg 3 för att komma in på kurs. ...

      Anna: : Hej Maria! Ang. innehåll och krav på kunskaper i kursen Moderna språk 3 - se på Skolverkets hemsida info om Moderna språk på gymnasiet>> bläddra... Läs hela svaret
    • Linn

      Vad händer om jag inte har tillräckligt med p för att studera vidare?

      Kära Syv! Jag har studerat klart min första år på högskolan, men för att får går vidare till nästa läsår behöver jag har minst 30 poäng, men jag själv har bara klarat 20,5p. Så vad händer med mig nu? Blev jag utsläng eller? Med vänlig hälsning Linn

      Melina: : Hej Linn!Det kan variera från skola till skola och beroende på program. Kontakta den person som är programansvarig för att höra hur du kan göra, vissa... Läs hela svaret
    • Lina

      Jobba som lärare i japanska, vilken utbildning?

      Hej Jag har en fråga om hur man kan gå tillväga om man vill jobba som lärare i japanska. Eleven har nu läst japanska steg 3 på gymnasiet och har inte japanska som modersmål (eller någon annan anknytning dit). Vad skulle man kunna rekommendera henne om hon vill läsa vidare inom japanska? Hon...

      Melina: : Hej Lina! Har man läst 90 hp i ett språk, kan man bli behörig lärare i det språket som Moderna språk. För modersmålslärare räcker det med 30 hp men... Läs hela svaret
    • Safiyo

      Hur räknar jag betygsnitt med utökat program?

      Hej, jag har läst ett utökat program men förstår inte hur jag ska räkna ut mitt snitt. Jag har försökt själv men också med hjälpmedel på internet. Jag undrar vad mitt snitt blir om jag har läst natur och vill läsa till läkare. Kurs Kurskod Betyg Poäng Biologi 1 BIOBIO01 B 100 Biologi...

      Liselotte: : Hejsan, Ang. utökade kurser, U-kurser: Franska 3 betyg kommer att räknas in - pga den ger Meritpoäng, 0.5 i merit. Psykologi 1 och 2a och Mental träning - kommer inte att räknas in -... Läs hela svaret
    • Sarah

      Högskoleförberedande betyder de att jag kan jobba med nåt annat sen?

      Hej jag ska välja gymnasium snart, om cirka två månader. Jag hade tänkt välja hår och makeupstylist linjen, men den är yrkesförberedande, så jag pratade med dom och de sa att man kunde lägga till extra kurs i svenska och engelska år 2 och 3, så den skulle bli högskoleförberedande. Men då...

      Milla : : Det är sant att alla elever har rätt att läsa kurser för grundläggande behörighet till högskolestudier. Vilka kurser som du måste välja kan du se längst ner på... Läs hela svaret
    • Sandra

      Management program, vart, vad och hur?

      Hej! Jag går andra året på Thoren Buisness School där jag läser samhällsprogrammet. Jag tycker om min skola väldigt mycket, men har på senaste tid fått många funderingar på mitt gymnasieprogram och min framtid. Innan jag valde gymnasieprogram så hade jag ingen aning alls om vad jag ville bli...

      Anna: : Hej Sandra! Jag förstår att det är jobbigt om man tycker att man valde fel utbildning! Jättetråkigt att läsa om att du sitter med "en klump i magen". Jag tycker du kan sluta oroa dig så mycket och tänka på det positiva... Läs hela svaret
    • Daniel

      Vad gäller för meritpoäng i samband med utökade kurser?

      Hej! Jag är en tredje års gymnasist på naturvetenskapsprogrammet. Har lite frågor gällande merit poäng i samband med utökade kurser. Nu i 3an har jag valt både ma5 och eng7 för att sammanlagt få 2 meritpoäng. Jag har även utökat mitt program med matematisk specialisering (utökad kurs) som ska...

      Milla : : Hej Daniel! Oavsett om det är utökad kurs eller en "vanlig" kurs, räknas betyget in i jämförelsetal om kursen ger meritpoäng. Läs på https://www.antagning.se/Global/Faktablad%20HSV-VHS/gymnasiet-gy2011.pdf Mvh Milla SYV
    • Vilma

      Kan jag studera vidare till detta efter elteknik programmet?

      Hej! Jag ska antagligen börja på el programmet med inriktningen elteknik. När jag tar studenten kommer jag bara vara en elektriker, eller hur? Men jag har tankar om att efter studenten studera vidare. Jag har hittat tre inriktningar som jag tänker en del på nu....

      Mikael: : Hej Vilma, vill direkt tipsa dig om en Yrkeshögskoleutbildning http://www.yhguiden.se/utbildning/campus-nykoping/projektledare-elteknik1 som du kan finna vara av intresse. YHutbildningar ligger på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga