Hej! Jag studerar själv till studie- och yrkesvägledare och gör just nu min praktik hos en underleverantör till Arbetsförmedlingen där man arbetar med karriärvägledning. Jag har tänkt hålla i en gruppvägledning för personalen på arbetsplatsen, och är på jakt efter tips på vad som skulle kunna vara en givande övning?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Tips på gruppvägledningsövningar för studievägledare?
1 Svar
Hej!
Förslag på övningar till gruppvägledning:
Övning 1: Goda egenskaper
Uppgift till deltagare: att förbereda innan man träffas i grupp - någon form av "illustration" av sina goda (positiva) egenskaper (hemuppgift). "Illustrationen" kan vara i form av ett eller flera föremål, bilder, historier eller mind-map. På så sätt får deltagare tid att reflektera över sina egenskaper. Vägledaren kan också säga till deltagare att det är OK att ta andra personer till hjälp om de t.ex. inte kommer på något bra själva - det kan vara klasskamrater, familjemedlemmar eller andra personer de känner. Sen presenterar varje deltagare sina egenskaper. Man kan variera övningen genom att ta det i flera etapper: t.ex. först i mindre grupper och sedan inför en större grupp - berättar & reflekterar kring sina egenskaper.
En annan variant är att man arbetar i par och "den andre" berättar om personens goda egenskaper i stället för att personen gör det själv.
Ännu en variant är att man tar upp viktiga egenskaper - dvs man förbereder illustrationen på de egenskaper som man tycker är goda och viktiga egenskaper (oavsett om man anser att man själv har de eller ej) och man bör också berätta varför man tycker att just den egenskapen är viktig - i vilka situationer och varför.
Man kan också (utan att ge hemuppgift) ställa en spontan fråga i början av ett gruppvägledningstillfälle: - Vilka är dina viktigaste egenskaper? alternativt: - Kan du nämna tre av dina goda egenskaper och illustrera med situationer? Vägledaren kan ge eleverna/deltagare fem eller 10 minuter för att fundera över uppgiften. På så sätt kan man använda den tiden som finns till förfogande (under en resa eller om en håltimme i elevernas schemat uppstår oväntat).
Övning 2: Positiv energi
Inför ett gruppvägledningstillfälle (hemuppgift): skriva upp "plus-minus" lista. Under "+" skriver man saker som gör en glad, dvs ger ger positiv energi och under "-" - saker som gör en ledsen och trött, dvs tar krafter. Varje deltagare berättar sedan inför gruppen om de saker från vardera "halvan" och delge hur/om du kan få in mer av det som ger positiv energi till vardagen. De övriga deltagare får då fylla på sin egen "lista" med det som ger energi.
Variant på övningen är att man gör "hemuppgift" på plats, dvs i början av gruppvägledningstillfälle.
Vägledaren kan innan redovisning börjar ge uppgift att välja några (t.ex) tre av de bästa tipsen på saker som ger energi - som de själva inte tänkte på men nu också kan ha nytta av. Man behöver sedan inte be deltagare att berätta vilka saker de tänker "låna" från sina gruppkamrater. På så sätt berikar man varandra men ingen behöver känna att ens egna tips inte blev uppskattade av de andra i gruppen.
En annan variant är att var och en i gruppen är tvungen att välja en sak från varje gruppkamratens redovisning som "bästa tipset" och man kan i slutet av vägledningstillfället skriva en gemensam lista av de bästa tipsen där ett tips från varje deltagare finns med.
Övning 3: Drömyrket
Deltagare får först skriva upp sitt drömyrke eller ett yrke som de är intresserade av. De får också skriva ner vad de tror de behöver ha för utbildning för att kunna jobba med det som de vill jobba med samt uppge om de har andra frågor om yrket. Sedan finns det olika varianter på fortsättningen:
- vägledaren kan hitta information om deltagarnas drömyrken och ge dem information;
- deltagare kan hjälpa varandra med att hitta information - man kan t.ex. "lotta ut" i gruppen vem som får vilket yrke att leta info om;
- man kan leta information tillsammans och vägledaren förklarar vilka tillvägagångssätt som finns att leta relevant information på, vilka hemsidor man kan "lita på" vad det gäller info om yrken och om arbetsmarknaden, på så sätt lär man ut även källkritiskt förhållningssätt.
Övning 4: En enda fråga
Vägledaren ställer en enda fråga, t.ex. frågan: Hur tror du andra människor skulle beskriva dig?
Varianter på genomförande:
1. skriva ”uppsats” (enskilt uppdrag) om vad man tror att andra tror om en, som sedan kan användas som underlag för vägledningssamtal
2. jobba i par eller i grupper á tre. Den som lyssnar ska skriva upp och berätta för gruppen saker som ”talaren” tycker om sina egenskaper utan att lägga till sin egen åsikt. Gruppen uppmanas sedan att kommentera med fokus på bra egenskaper samt ge konstruktiv kritik till sig själv och till de andra: att nämna något som faktiskt går att förändra/förbättra.
Övning 5: "Själv är bäste dräng"
Uppgift för deltagarna i vägledningsgruppen: att de själva /enskilt eller i en grupp/ bör komma på vilka frågor de vill ställa och diskutera. Sedan kan alla i gruppen hjälpas åt att svara på de frågeställningar som kommer upp. Det som är utmärkande för den övningen är att inga förberedelser krävs. Vägledaren kan vara mycket spontan och påbörja gruppvägledningen under tiden som uppstår spontant (t.ex. om en håltimme i schemat uppstår oväntat).
En variant på den övningen är att man på förhand delar ut uppgift att förbereda frågor och man kan variera övningen genom att t.ex. be deltagare att skriva upp sina frågor på små papperslappar och alla drar upp en lapp utan att man vet vem som har skrivit ner frågan - och man får till uppgift att försöka hitta svar på frågan till nästa gruppvägledningstillfälle. Om man inte hittar svar på frågan, bör man försöka komma med förklaringen på varför svar inte kunde hittas.
Övning 6: Manusförfattare
Uppgift (hemuppgift eller utförs "på plats", dvs under ett gruppvägledningstillfälle): skriva filmmanus med titel "Mitt liv om fem år" (alternativt "Mitt liv om ett år (3 år; 10 år eller annat antal år)". Det som bör (förslagsvis) framgå av filmmanuset är bland annat: land, ort, boendeform (lägenhet, villa, kollektiv), yrke eller utbildning, familj (singel, gift, sambo, särbo, växelbo och ev.antal barn), hobby, husdjur, hur man spenderar sin semester.
När manus är färdiga, diskutera i små grupper och de som vill kan även redovisa inför en stor grupp. För dem som redovisar inför hela gruppen, kan gruppen hjälpa till att sortera: vad man själv kan bestämma över helt och hållet och vad man har enbart delvis kontroll över.
Övning 7: Trollstaven
Redskap som behövs - en "trollstav" (en pinne, en penna eller ett annat föremål som får agera "en trollstav"). Deltagare turas om att "förvandla sig" till "den man vill vara". Trollstaven går runt (en variant är att man lottar ut i vilken turordning som deltagare får använda "trollstaven"; gruppledare /vägledaren/ kan börja för att ge exempel, inspirera och förklara att det "inte finns några begränsningar" och man får förvandla sig till den man vill vara. Man får "trolla sig" till vilket yrke som helst.
Övning kan genomföras i olika varianter: t.ex. kan vägledaren be deltagare "trolla i fantasin" och skriva upp sitt drömyrke på en lapp, men inte visa för någon. Alla lappar samlas in i en "trollhatt", sedan drar man upp en lapp i taget och diskuterar kring yrket: vilken utbildning behövs? möjlighet att försörja sig på det yrket genom att t.ex. starta eget? känner någon av deltagare en person som har det yrke?
Övning 8: "Happy is a man whose job is his hobby"?
Vägledaren förklarar eller ber deltagare att förklara vad "hobby" är och ber sedan gruppdeltagare att nämna så många hobbys de kan komma på. Alla hobby-förslag skrivs upp på tavlan. Diskussion följer kring följande: kan man försörja sig genom sin hobby? Vill man försörja sig genom sin hobby? Stämmer det alltid att det är bra att arbeta med det som man älskar att göra på fritiden? Vilka för- och nackdelarna är? Är det OK att jobba endast för att tjäna pengar och göra roliga saker på fritiden? För- och nackdelar med det sättet att se på arbete. Länktips: Framtid.se/yrke/hobby.
Övning 9: Tipspromenad
Uppgift som deltagare får är att göra (sätta ihop) material till Tipspromenad som handlar om YRKEN (vanligaste yrken, ovanliga yrken, nya yrken, yrken som vuxna i din familj har, yrken som intresserar dig) eller om UTBILDNINGAR (beroende på ålder på deltagare kan man specificera: gymnasiet och/eller eftergymnasiala utbildningar). Uppgift kan utföras enskilt eller i små grupper (2-3 deltagare per grupp).
Tipspromenad, som varje deltagare (eller en liten grupp) tog fram - använder man sedan i början av varje gruppvägledningstillfälle. Den gruppen som satt ihop Tipspromenad, rättar allas svar och tar fram vinnaren. Vid flera lika bra svar, kan vinnaren lottas ut (och gruppvägledaren förklarar att utlottning kan även äga rum vid antagning till en högskoleutbildning - när antal sökande med lika bra betyg eller resultat av högskoleprovet är fler än utbildningsplatser). Resten av tiden under varje vägledningstillfälle (efter Tipspromenaden) använder man för att diskutera kring frågorna som ställdes i Tipspromenaden i början av vägledningstillfälle.
Efter det att man använde alla Tipspromenader, kan man rösta fram en av dem (eller vägledaren väljer) och den används under t.ex. Öppet hus på skolan, under föräldramöte eller någon Skoldag/sommarfest på skolan - för flera klasser samtidigt.
Övning 10: Jag i korta drag
Presentationsövning som kan genomföras i olika varianter, exempelvis:
1) varje deltagare skriver ner en kort berättelse om sig själv (hemläxa) och lämnar in till vägledaren, som läser upp allas berättelser och gruppen försöker gissa vems berättelse det är;
2) jobba i par: berätta för varandra - och sedan "redovisar" den andre för hela gruppen (A. berättar om B. och B. - om A.);
3) uppgiften kan bestå i att skriva ett CV.
Mål är att ta fram så korta som möjligt berättelser eller CV, men följande bör framgå: namn, ålder, var man bor, vad man gör (arbetar, studerar) just nu, intressen, egenskaper, historia (hur blev jag den jag är idag), "på gång" (vad kommer näst), en rekommendation: tips om ngt. intressant att läsa eller göra (t.ex. besöka en viss plats) för övriga i gruppen, "det visste du inte om mig" - knorren (t.ex att man tidigare har bott utomlands eller att man har ett exotiskt husdjur).
Syfte med övningen: att lära känna sig själv och varandra bättre + att kunna ta fram korta men informativa berättelser om sig själv som kan vara mycket användbara i olika sammanhang (t.ex. på anställningsintervju, när man oftast ombeds berätta om sig själv).
Övning 11: En fråga som beror mest
Uppgift till deltagare: att hitta en fråga på www.fragasyv.se och förklara varför man valde just den frågan: det kan t.ex vara så att man själv vill ha svar på samma eller liknande fråga eller att man tycker att man kan ge ett bättre svar på frågan. Varje deltagare redovisar sedan inför en stor grupp: vilken fråga hen valde och förklarar varför.
En variant på genomförande: arbeta i små grupper (2 - 5 personer) och gemensamt välja en eller flera frågor - t.ex. om grupper är á 3 personer kan man ge i uppdrag att välja 3 frågor (utan att ge instruktioner om just hur gruppen bör gå tillväga för att välja frågorna). Det blir på så sätt en samarbetsövning också. I efterhand - när frågorna är valda och förklaringarna på varför just de frågorna är valda, är färdiga, ställer vägledaren en oväntad fråga: - Hur gick ni i gruppen tillväga för att välja frågorna?
Förväntade svar från grupper: a) var och en valde sin fråga enskilt; b) frågorna valdes av alla gruppmedlemmar gemensamt - genom en diskussion och kompromisser; c) frågorna valdes av en i gruppen och de andra bara höll med; d) frågorna valdes slumpmässigt, "på må få"... eller "vi tog de tre senast inkomna".
Man kan också få ett oväntat svar angående på vilket sätt frågorna valdes.
Utifrån varje svar (ang. vilken metod som användes för att välja frågorna) leder vägledaren en diskussion om gruppsamarbete:
varje persons roll i gruppen och om att vara "ledande/drivande" i gruppen respektive "passiv medlem" beror mest på personens egenskaper eller det som spelar roll är hur viktig just det ämne är för individen - eller om det är en kombination av "både och".
Kan vara bra (beroende på deltagarnas ålder, situation och på om det är en "långvarig grupp" t.ex. en klass som kommer att läsa tillsammans under 3 år på gymnasiet eller om det är en grupp som träffas bara en eller några få ggr) om gruppmedlemmarna kunde själv analysera varför just det "valsättet" som användes just i deras grupp (vad det säger om gruppmedlemmarnas personlighet, engagemang i frågan mm) och vilka "lärdomar" man kan dra av det.
Övning 12: Lärare för en kvart
Syfte med övningen: höja motivation inför framtida studier och yrkesval samt ge möjlighet prova-på "gå i lärarens skor".
En bra övning för alla men speciellt för dem som funderar på att satsa på en lärarkarriär eller på ett annat yrke där man ofta redovisar eller presenterar material inför grupper.
Hemuppgift som vägledaren ger till gruppdeltagare:
var och en väljer ett tema för att "undervisa" gruppen i - kan exempelvis vara ett yrke eller en utbildningsform (t.ex. SFI, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet, folkhögskola, komvux eller yrkeshögskola) eller en undervisningsmetod (ex.självstudier, "the flipped classroom” eller ”learners autonomy”) eller Studieteknik (lär ut dina bästa tips) eller Söka-jobb tips (olika sätt att söka jobb på). En ”lektion” är tidsbegränsad till t.ex. mellan 10 min och en kvart (eller max 20 min). ”Läraren” (varje gruppdeltagare) får själv bestämma vilka läromedel hen använder sig av och på vilket sätt hen kommer att kontrollera att ”eleverna” (de övriga gruppdeltagare) har lärt sig det som ”lektionen” hade för avsikt att förmedla.
Efter det att alla ”lärare” genomförde sina lektioner, kan man upprepa övningen: ge samma uppgift en gång till, men denna gången väljer ”lärare" ett annat tema att undervisa i. Syftet med upprepning av samma övning: att gruppdeltagare utvecklar sina undervisningsmetoder. En positiv förväntad "bieffekt" är att gruppdeltagarnas självförtroende stärks och förståelse inför de utmaningar som läraren ställs inför - bli större.
Övning 13: "Hen" som yrkesutövare
Gruppen får i uppdrag att rita en kvinno- & en manskropp & snabbt (t.ex. på en minut) skriva ett antal (t.ex. 10 stycken) yrken som hör till varje ”figur"; eftersom det är väldigt ont om tid, skriver man ner de yrken som man först tänker på (utan att tänka för mycket för att man inte hinner det). Fortsätta övningen med att gå igenom yrkena och diskutera gärna kring ”manlig sjuksköterska”, ”kvinnlig VD” och lärare/lärarinna men även direktör/direktris *.
Avsluta med att fråga hur många av gruppdeltagare använder gärna ordet ”hen” och om de kan nämna något yrke som inte passar män eller kvinnor och be dem förklara - varför de tänker så.
Övning 14: "Viktigaste prylen"
En övning som belyser den kreativa sidan av ingenjörsyrken. Här >> kan man skriva ut en sida med en uppgift som kan lösas enskilt eller i grupper.
Mål med övningen: väcka intresse för teknik samt ge en inblick i hur ingenjörer arbetar med produktutveckling (en ingenjör kan arbeta med ett eller flera steg av produktutvecklingscykeln).
GENOMFÖRANDE: Skriv ut övningen (som kommer från Teknikföretagen/Ingenjörsvägen) helst på en färgskrivare & på en A3-sida.
Uppgiften kan lösas enskilt, i par eller i små grupper. Dela ut en utskrift per deltagare/grupp. Redovisning sker inför stora gruppen. Man kan efter redovisningen be deltagarna rösta för:
1. Vilket förslag är det mest kreativa?
2. Vilket förslag är det mest realistiska?
3. Vilken ”framtidspryl" vill man själv ha?
Denna övning kan även användas av handledare inför val av teman för gymnasiearbete.
Övning 15: "Fördomar om yrken"
DeItagare deias in i grupper och varje grupp "får" varsitt yrke och en uppgift att skriva ner hur de tror en person som har detta yrke är: de får "gissa" personens Ålder, Civilstatus, personens bostad (villa, hus, radhus, lägenhet, på landet) märke på bil, inkomst, favroit maträtt, utbildning, intresse/hobby och dyIikt.
DeItagare skriver detta var för sig och får inte prata med varandra förrän alla skrivit klart i gruppen, sen är de bara att de börjar jämföra med varandra. Har de liknande bilder av yrket, eller skiljer det sig? Så småningom kan vägIedaren (övningsIedaren) fråga varje grupp om något som de tycker utmärker sig, och ber varje grupp beskriva en sammansatt bild av deras "yrkesuppfattning".
/Det brukar vara många som skriver samma sak! En roIig övning och som på sätt och vis också är "en ögonöppnare". /
Övning 16: "Bli framtidsspanare!"
Kan utföras enskilt eller i grupper. Eleverna leker att de är Framtidsforskare eller Trendanalytiker - och får hitta på ett Nytt yrke, som idag ännu inte finns + ett yrke som de tror kommer att försvinna i framtiden. De får skriva blogginlägg (se exempel: Blogginlägg på Framtid.se "Se in iframtiden!" och Blogginlägg "Yrken som inte finns").
*** *** ***
* Som direktris är man förbindelsen mellan designer & fabrik, man förverkligar modedesigners kreativa visioner genom att omvandla dem på ett sätt som möjliggör en större produktion.
Deltagare i gruppvägledningen kan också "testa sig", t.ex på framtid.se/test och ha en gruppdiskussion utifrån de resultat de fick fram.
Frågor och svar taggade med 'svenska/svenska som andraspråk' (28 st.)
-
Utbildning efter SFI?
Hej! Jag är en kvinna som har en kandidatexamen i mitt hemland som jurist och advokat och har redigerat det och översatt det. Här i Sverige är det lång väg tills man läser på högskolan det man tycker om. Min fråga är om ni kan...
Hej,när man är "klar med SFI" förväntas man ha kunskaper i svenska som andraspråk motsvarande ungefär årskurs 6 i grundskolan (det är på ett ungefär den nivån i... Läs hela svaret -
vilka behörigheter krävs det för EKJ?
Hej! Jag läser just nu första året på ekonomiprogrammet. Det är så att jag vill bli en jurist i framtiden och är lite orolig över mina betyg. Jag har just nu B på svenska och spanska, C på privatjuridik, E på matte,idrott,eng och...
Hej,jag börjar med att svara på frågan om svenska respektive svenska som andraspråk. De ämnena är jämställda med varandra. Elevens möjligheter att komma in på en... Läs hela svaret -
Yrkeutbildningen?
Hej. Jag undrar om man vill studera yrkeutbildning det står där förskunskaper grundläggande svenksa/ svenksa som andra spårk. Och Jag har inte klarat grundskolan Jag vill gärna söka dena yrkeutbildningen men Jag har inte förskunskaperna som...
Hej,vilken yrkesutbildning vill du läsa? Kan du sätta in en snabblänk till beskrivningen av den yrkesutbildningen? Då kan jag se på vilken nivå utbildningen ligger. Undervisningsspråk på den... Läs hela svaret -
Kan jag studera så snabbare än vad som krävs?
Hej, jag är 18 år och jag studerar i språk introduktion. Jag har varit här i Sverige för 11 månader kan jag grundläggande svenska på det sättet lär jag så snabbare än vad som krävs för att innan jag kom här...
Hej Shyaka!undervisningsspråk på TE och de andra nationella gymnasieprogram i den svenska skolan är Svenska. Du behöver kunna tillräckligt inom det svenska språket för att... Läs hela svaret -
Prioriterar universitet studenter som läst svenska än de som läst SVA?
Blir det svårare att komma in på ett universitet i till exempel läkarlinjen om man läser SVA på gymnasiet?
Nej, det blir det inte. SAS och svenska är helt jämställda med varandra vad gäller ge behörighet . -
Hur går fungerar SVA och universitetsansökan?
Hej, Jag har läst svenska 1 kursen och nu tänker jag byta till SVA 2. Jag undrar om universiteten som jag ansöker till kan se om jag har läst SVA.
Hej, det går bra att byta mellan svenska och SAS, svenska som andraspråk. Du behöver ha godkända betyg på nivå 1, 2 och 3, men det spelar ingen roll om det är svenska eller SAS. -
Kan jag ansöka till att studera i Komvux?
Hej! Mitt namn är Faisal och jag fyller 20 år nästa månad, och jag studerar för att få betyg på svenske som andra språk. min fråga är om jag inte får godkänt betyg i svenska i år - Kan jag ansöka till att studera i Komvux?
Hej Faysal, enligt reglerna är man gammal nog att läsa på komvux från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år. Du fyller 20 år i år, enligt vad du skriver i din... Läs hela svaret -
Svenska kurs i gymnasienivå ?
Hej! jag studerar svenska som andra språk i campus Lidköping nu och jag ska klara grund nivå på juni. jag vill läsa vidare svenska som andra språk i gymnasienivå men det ska ta för lång tid för att klara den (varje nivå tar en termin så jag behöver ett och ett halv år ). jag frågade om en...
Hej Nada, om din högskoleutbildning är på svenska (med undervisningsspråk Svenska) då behöver du ha bra och stabila grundkunskaper i svenska och att ha för bråttom är kanske inte... Läs hela svaret -
Svenska 1,2,3 ?
Hej det är så här att jag har precis börjat på folkhögskola och har planer att söka högskola nu i april (sista kompletterings dag 21 juni) jag undrar om jag kan börja läsa svenska 3 direkt då jag har gjort nivåtest på komvux och et visade min nivå. frågan är måste jag då läsa svenska 1 & 2, är...
Hej Yus,jag tycker du får bäst svar på den folkhögskola som du läser på. Be att få tala med den personen på din folkhögskola som tar hand om Studievägledningen. Det är inte alltid... Läs hela svaret -
Kan jag börja gymnasiet när jag har pluggat utomlands?
Jag brukade bo i Sverige tills 2013 alltså tills jag gick i 4:an, sedan flyttade jag utomlands och började 5:an här. Har bott utomlands sen dess, går just nu i 9:an och ska ta Cambridge Checkpoint prov men har tänkt flytta tillbaks till Sverige på sommaren. Går i en internationell brittisk...
Det finns olika alternativ, ex om du söker till IB där undervisning är på engelska, behöver du i så fall inte ha betyg i svenska men om du vill läsa på... Läs hela svaret -
Får man byta skolan?
Jag pluggar svenska som andraspråk1 på en skola och jag undrar om man misslyckas i en kurs, får man börja om kursen i en annan skola?
Hej Ali; pluggar du på komvux eller på en folkhögskola?SAS 1 är samma kurs, oavsett vilken skola du läser på.Det är en kurs på gymnasial nivå. Och i Sverige är det endast grundskola... Läs hela svaret -
Vad händer om jag har F i höstterminen?
Hej, jag kommer att få F i svenska denna terminen (alltså höst) och jag går i nian. Om jag har tillräckligt med poäng till Samhälle Beteende men har f i svenska, blir jag antagen iallafall eller? Alltså menar då mitt preliminära val....
Hej Hajir, det är det betyget som kommer att finnas i ditt SLUTBETYG från Grundskolan, i svenska eller svenska som andraspråk är det ett betyg som man får på vårterminen, dvs i... Läs hela svaret -
Poäng för både svenska som andraspråk och den "vanliga" svenskan?
Hej! Under min gymnasiegång läste jag Sva 1 och Sva 2 men också Sv 1,2, och 3. Går det att få poäng på dessa kurser så att det blir 500 poäng tillsammans, eller kan man endast byta ut SVA kurserna mot SV? I mitt studiebevis finns alla 500 poängen med, men är fortfarande lite osäker. Tack...
Hej Diana, om du idag har Studiebevis och vill på komvux komplettera upp till Examensbevis, behöver du tillsammans med SYV på komvux göra Planering mot... Läs hela svaret -
Skillnaden mellan svenska och SVA?
Hej vad är skillnaden mellan svenska och Sva i gymnasiet? Stämmer det att det är lättare att få högre betyg i SVA än svenska?
Hej Donna, svenska som andraspråk är en kurs i svenska som är anpassad till personer som inte har svenska som modersmål. Föreställ dig att en fransman läser sitt eget språk -... Läs hela svaret -
Elev i språkintro med utländsk gymnasieutbildning?
Hej! Vi har en elev som går i språkintro på gymnasiet som fått ett utlåtande från UHR att hennes utländska gymnasieutbildning ger behörighet till universitets- och högskolestudier. Hon behöver fokusera allt på engelska och svenska med våra krav (sva 1,2,3) (eng 5,6)). Har ni något...
Hej Jon, inom språk-inlärning kan man tyvärr inte skynda på hur mycket som helst. Det är speciellt - att lära sig ett nytt språk. Vi är olika... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga