Hej! Jag vet att jag vill plugga ekonomi, men med tanke på att det finns så många olika utbildningar med många olika inriktningar så vet jag inte vilken som passar mig bäst. Det jag vet är att jag vill plugga det som ger bäst karriärmöjligheter och jag har kikat lite på masters inom bank/finans och ekonomistyrning. Vilken kandidat passar bäst till dessa? Eller är det någon annan kandidat/master du skulle rekommendera för att kunna nå så långt som möjligt karriärmässigt? Låt säga att man skulle vilja bli chef inom bank/finans/ekonomi. En annan fråga också. Är en kandidat tillsammans med en master bättre än att vara utbildad civilekonom med samma inriktning som mastern? Om man tänker karriärmässigt.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
Vilken utbildning?
1 Svar
Hej!
När du väljer en kandidatutbildning som förbereder dig för en karriär inom bank/finans och ekonomi är det viktigt att överväga vilka ämnen och kompetenser som är mest relevanta för det specifika området. Här är några förslag på kandidatprogram som kan vara lämpliga:
1. Ekonomie kandidatprogram med inriktning mot finans: Denna typ av program ger en bred grund inom ekonomi med fokus på finansiella principer.
2. Kandidatprogram i företagsekonomi: Med denna inriktning får du en bred förståelse för affärsverksamhet och ekonomisk förvaltning, vilket är användbart inom både bank- och finanssektorn.
3. Kandidatprogram i nationalekonomi: Denna inriktning ger dig en djupare förståelse för ekonomiska teorier och analyser, vilket kan vara värdefullt för att tolka och förutsäga makroekonomiska trender som påverkar finansmarknaden. Titta gärna på framtid.se/yrke/nationalekonom
När det gäller val av masterprogram kan du överväga följande:
1. Masterprogram i finansiell ekonomi: Detta program fokuserar på avancerade finansiella koncept och tekniker, och ger en djupare förståelse för hur finansmarknaderna fungerar.
2. Masterprogram i ekonomistyrning eller ekonomisk analys: Dessa program ger färdigheter inom analys och beslutsfattande som är viktiga för ledande positioner inom bank- och finanssektorn.
3. Civilekonomprogram: Om du är intresserad av att bli chef inom bank/finans/ekonomi kan ett civilekonomprogram vara en framkomlig väg, då det ger både en bred ekonomisk grund och fördjupade kunskaper inom bank- och finansområdet. Kika gärna på framtid.se/yrke/chef och på framtid.se/yrke/civilekonom
När det gäller frågan om en kandidat + en master är bättre än att vara utbildad civilekonom, beror svaret på den frågan på flera faktorer. Generellt sett kan en masterexamen ge en mer specialiserad och djupare kunskap inom ett specifikt område, vilket kan vara fördelaktigt för vissa karriärvägar och positioner. Å andra sidan kan en civilekonomutbildning med relevant inriktning också ge dig de kunskaper och färdigheter som behövs för att lyckas inom bank- och finanssektorn.
Jag vill också påminna om att utbildningsutbud förändras. Vilka masterprogram och på vilka lärosäten kommer bli sökbara om 3 år kan man ej ge några garantier på. Och även om du med kandidatexamen blir behörig till flera masterprogram och söker studieplats på de programmen, så kan det på förhand ej garanteras att du kommer in. Urval till utbildningar på avancerad nivå brukar göras på så sätt att de sökande konkurrerar med det totala antalet högskolepoäng som de har "samlat på sig"; även om 180hp (kandidatexamen inom relevant kunskapsområde) ger behörighet, garanteras det inte att just du kommer in direkt efter kandidatexamen. Du kan "tvingas" läsa fler högskolepoäng (hur många kan man på förhand inte veta) för att vinna i konkurrensen om plats på masterprogrammet. På så sätt kan den totala utbildningstiden bli väldigt lång, vilket kan båda ses som för- eller nackdel.
Läser man under längre tid lär man sig mer; det ser också bra ut i CV med många högskolepoäng.
Å andra sidan, kan det medföra ekonomiska nackdelar i att "i stället för" att redan ha börjat jobba och få lön, fortsätter man studera och även om man har extrajobb vid sidan av studierna, så blir livslönen kanske lägre (för att man i flera år läste "extra" i stället för att jobba och tjäna pengar).
Å "ännu andra sidan" kan man med lång utbildning nå längre i sin karriär (i alla fall på sikt) och "rätt till"/kompensera för inkomstbortfall under den långa studietiden.
Det är också viktigt att känna till (tycker jag) att antal veckor med studiemedel är begränsat. CSN kan betala studiemedel för eftergymnasiala studier i max 6 läsår och förlänger inte den tiden. Det finns ett antal personer som är mitt i sina utbildningar, t.ex närmar sig första årets slut inom masterprogrammet och har ej några veckor kvar att "ta av" (vad gäller studiemedel); det är bra att planera på förhand vad man ska "göra med sin studieekonomi", så att man inte blir överraskad när studiemedel slutar "dropp in på kontot".
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupper' (105 st.)
-
Vad händer om jag kompletterar på komvux?
Jag funderar på att komplettera med Matematik 4 på komvux för att få utökad behörighet. Jag har en gymnasieexamen sen tidigare. Kommer jag fortfarande få ansöka till universitet/högskola med BI trots att jag kompletterar? Man får ju 0,5...
Hej,genom att läsa matte 4 (eller göra prövning i den kursen) så kan du omöjligen försämra dina chanser att komma in på en svensk högskole/universitetsutbildning. Vi... Läs hela svaret -
Prövning, BII urvalsgrupp?
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret -
Underkänd på tisus, BII?
Hej SYV!
I mitt IB program har inte jag valt svenska som ämne alls, vilket innebär att för att vara behörig till svenska universitet kommer jag att behöva göra tisus prov. Jag tar diplom våren 2024. Jag har gjort tisus provet två...
Hej!Det du skriver i slutet av din fråga, nämligen "jag har fått höra från någon källa att om man ansöker universitet och inte har behörigheten för ett visst program man... Läs hela svaret -
Läsa upp gymnasiekurser och hamna i fler urvalsgrupper än nu (BF,HP)?
Jag har ett samlat betygsdokument från gymnasiet (från 2008) och läste sen på Folkhögskola (2008/2009) och fick då behörighet till högre studier. Gjort högskoleprovet 2ggr och undersöker nu möjlighet till längre provtid på grund av att jag läser extremt sakta. Från folkhögskolan fick jag omdöme...
Hej,jag ställde i kommentaren till din fråga följande frågor till dig: Vilken utbildning vill du komma in på - på eftergymnasial nivå? vilket... Läs hela svaret -
Prövning gymnasiet?
Vilken antagningskvot räknas man in i om man höjer sina betyg genom betald prövning under gymnasietiden? Alltså att skolan har erbjudit prövning för att höja ett betyg man är godkänd i i utbyte mot en kostnad innan man tar studenten, räknas...
Hej,i det fallet du beskriver prövas du i BI, direktgruppen. De högre betygen kommer ju ingå i ditt examensbevis från gymnasiet; du kommer alltså inte komplettera efter gymnasiet, det blir med det inte en komplettering. -
Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i?
Hej, Jag vill plugga sport management- programmet i höst och har lite frågor om i vilken urvalsgrupp jag kommer hamna i. Jag läser just nu på matte 3b på komvux eftersom jag fick F i den kursen på gymnasiet och godkänt matte 3b är ett krävs...
Hej,eftersom du har examensbevis från gymnasiet, då är kurserna "låsta" för dig och du måste få högre betyg i samma kurser som redan finns i ditt examensbevis... Läs hela svaret -
Försvinner jag från bi?
Försvinner jag från bi om jag gör prövningar och pluggar upp mina betyg eller söker jag då in i både bi och bii?
Hej,om du innan du gör kompletteringar redan är Behörig, då prövas du även fortsättningsvis i BI (med det meritvärde som du hade innan du höjde dina betyg genom en komplettering). Och du... Läs hela svaret -
Kan gymnasieprogram påverka chansen du kommer in på vidare studier?
Hej! Jag vet att denna fråga in är inte relaterad till antagningspoäng, kurser eller betyg. Men, jag undrar om sannolikheten att du kommer in på det programmet som du har valt i Högskolan/universiteten beroende på vad studerade på gymnasiet. Om en person...
Hej,svar på din fråga är både Nej och också (ibland) ja, konstigt nog. Det är komplicerat.Jag ska försöka förklara:till svenska högskole-... Läs hela svaret -
Meritpoäng från komvux?
Hej! Efter gymnasieexamen hade jag bara 1,5 i merit. Jag valde därför att läsa spanska 4 på Komvux för att uppnå 2,0. Hur räknas detta in i mitt gymnasiebetyg? Och hur fungerar det när jag söker in till universitet?
Hej,godkänt betyg i moderna språk 4 ger + 1.0 meritpoäng (till de utbildningar som accepterar meritpoängen och det är nästan alla svenska universitetsutbildningar). Du får gärna läsa en... Läs hela svaret -
Extra kurser på Komvux påverkar B1?
Hej, Jag läser extra kurser på komvux (jag har en avslutad gymnasieutbildning). Jag har kunnat söka in till t.ex Matematik på SU i B1. Kommer betygen jag får på extra kurserna på komvux att påverka B1 om jag söker in till t.ex matematiken...
Hej,om du var behörig innan du läser "extra-kurser" så kommer du även fortsättningsvis prövas i BI (direktgruppen) med det meritvärde som du hade på dina betyg som finns i... Läs hela svaret -
vem räknas som BII ?
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret -
Vilket urval hamnar jag i om jag gör prövningar?
Hej! Jag har allmän behörighet och är behörig till det program jag söker. Om jag gör prövningar i kurser som jag redan har godkänt i för att höja betygen, hamnar jag då i både U1 och U2 gruppen, varav i första U1 jag...
Hejsan,om du redan innan komplettering eller höjning av ditt meritvärde är behörig, då kommer du även fortsättningsvis prövas i urvalsgruppen BI (som kallas... Läs hela svaret -
Prövning --> BII?
Om man gör en prövning i ett ämne man inte läst på gymnasiet, exempelvis entrpenörskap när man läst samhällskunskap, hamnar man i kategori BII när man söker till universitetet då?
Nej, det gör man inte. Betyget i kurserna som inte ingår i examensbevis från gymnasiet och som inte krävs för särskild behörighet och som inte heller ger meritpoäng påverkar inte ditt... Läs hela svaret -
BI eller BII, Och hur funkar det om jag står i båda?
Hej! Jag har tagit examen i år, pluggade natur/natur. Jag tänkte komplettera vissa betyg jag har och då vet jag att jag kommer stå i båda BI och BII. Det jag inte fattat vad är syftet att man står fortfarande i BI med sina gamla betyg, om jag från...
Hej,antagningsgränserna åker upp och ner. De bestäms inte på förhand. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" beror på hur höga meriter de sökande... Läs hela svaret -
folkhögskola/vuxenutbildning?
Hej! Jag undrar om man kan läsa in ämnen som ger särskild behörighet på vuxenutbildningen när man har fått ett studieomdöme på folkhögskola som ger grundläggande behörighet? Om detta går, vilken kvot hamnar man i när...
Hej,det är Antagning.se som placerar i urvalsgrupperna (när man gör anmälan på www.antagning.se) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag jobbar inte på antagning.se men min... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga