Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'matte 1b' (24 st.)

    • Elev

      Är det möjligt att läsa en helt annan kurs?

      Hej! Jag läser alla mina gymnasiekurser på komvux. Jag har läst matematik 1b och fick C, men vill höja mitt betyg. Jag undrar om jag kan göra prövning i matte 1a för det är lättare. Är det okej? Ska jag bli BII? (Jag har inte Examensbevis).

      Mikael: : Hej Leen,kursen matematik 1a är lite lättare än matematik 1b, inte så jättemycket lättare. Jag kan inte lova dig att du ska få ta in prövningsbetyg i matte 1a in i ditt... Läs hela svaret
    • Eli

      Vad krävs för att bli godkänd?

      Hej jag går i 1an på samhällsprogrammet och jag skulle vilja bli soldat, det som krävs för att bli soldat är följande: Du måste vara godkänd i matte 1a,1b eller 1c, svenska och engelska. Och du måste vara 18 år gammal. Just nu har...

      Peter: : Hej,du skriver om att du vill bli Soldat. Du kan fråga FM's Rekryteringslinje om de kan göra ett undantag och anta dig till GMU (grundläggande militärutbildning) även utan godkänt betyg i... Läs hela svaret
    • Jwan

      Höja mina betyg i matte 1a och 1b istället för 2a och 2b?

      Jag har godkänd i matte 1b och 2b får jag göra prövningar i matte 1a och 2a istället för matte 1b och 2b? tycker att et är lättare med att göra prövningar i matte 1a och 2a. Tacksam för svar

      Anna: : Ja, om du får högre betyg i matte 1a och 2a än du har i matte 1b och 2b, kommer de högre betygen räknas in i stället för de lägre betygen. Du har rätt i... Läs hela svaret
    • Ebba

      Matte 1 b på komvux, hur lång tid?

      Hej! Jag går just nu andra terminen på gymnasiet och har rödmarkering i matte 1b och vet inte om jag kommer klara kursen. Om jag då ej klarar den vill jag gärna plugga upp kursen i framtiden och undrar då hur lång tid det bör ta att gå Matte...

      Julia: : På Komvux (kommunal vuxenutbildningen) kan man på heltid läsa matte 1b på fem veckor eller på halvtid - på 10 veckor.På heltid läser man 20 gymnasiepoäng på en vecka;... Läs hela svaret
    • Moa

      Läsa matematik 1a och 2a istället för 2b?

      Hej! Jag slutar det humanistiska programmet nu till sommaren och har därmed endast läst matte 1b. Jag är inte speciellt duktig på matte, och hade tänkt läsa upp några betyg under hösten för att kunna komma in på psykologprogrammet. På psykologprogrammet finns det ett krav om matte 2a/2b/2c. Är...

      Anna: : Hej Moa, det är ok för dig att läsa matematik 2a på komvux. Om du på gymnasiet fick godkänt betyg i matematik1b, kommer komvux troligtvis inte bereda dig plats på matematik 1.... Läs hela svaret
    • Annonym

      Vad ska jag göra?

      Hej är en tjej som går Samhällvetenskapliga programmet. Har fått NP matte 1b F jag tycker att jag är bra på matte men när det blir prov och sånt blir jag stressad och räknar fel dels för att jag förstår inte vad de frågar efter och min hjärna slutar och funka just när det kommer till prov. ...

      Liselotte: : Hej, godkänt betyg i matematik 1 krävs för att uppfylla kraven för examensbevis, och detta gäller alla nationella gymnasieprogram, inklusive SA, samhällsvetenskapsprogrammet. På SA läser man... Läs hela svaret
    • Felicia

      Gäller mina betyg från matte 1c?

      Hej. Nu är det så att jag bestämt mig för att byta linje från åk 2 i natur till ekonomi åk1. Det betyder att jag kommer läsa om vissa ämnen jag redan läst. Jag undrar om mina betyg från matte 1c kommer att vara kvar och gällas...

      Anna: : Hej Felicia,sätta betyg gäller tillsvidare. Det går att ha betyg i matte 1c i examensbeviset (i stället för matte 1b) men om du får ett nytt, högre, betyg - kommer det nya/högre... Läs hela svaret
    • Shann

      Klarar man gymnasieexamen ifall man får underkänt på matte 1b ?

      Hej, jag har hört av mina vänner att ifall man får underkänt på matte 1b så får man inte ens gymnasieexamen, är det sant ? Jag vill utbilda mig till ämneslärare för gymnasiet, och är i första årskursen av samhällsvetenskaps programmet men har väldigt svårt med matten, ifall jag skulle få...

      Liselotte: : hej Shannon, det stämmer att kraven för gymnasieexamen >> inkluderar godkänt betyg i matematik 1. Utan godkänt betyg i matte 1 får man tyvärr ett... Läs hela svaret
    • Ahmed

      Hur många underkända matteprov får man ha?

      Hejsan! Jag går ettan på Ekonomiprogrammet och just nu har jag fått två F på matteprov. Första provet fick jag F på, nästa fick jag godkänt på, men nu har jag fått F igen. Jag undrar hur nära jag är att få F i hela kursen? Min bror går tvåan och han läser om kursen och jag vill verkligen...

      Daniel: : Hej Ahmed, det är Lärarens kompetens att sätta betyg. Det är endast din lärare i matematik som kan svara på din fråga om hur stora chanser du har att få godkänt... Läs hela svaret
    • Gäst

      Om man byter program på gymnasiet - matte 1?

      Hej jag undrar följande - vad finns det för Regelverk som bekräftar det att i fall eleven byter program på gymnasiet, så får eleven behålla betyget i matte 1, även om det är inom fel mattespår? Tacksam för ett snabbt svar och med hänvisning till Regelverket, tack ! :)

      Daniel: : Hejsan, Skolverkets bedömning är att elever vid programbyte kan behålla sina betyg på nivå 1, även om det är "fel spår" som de har betyg ifrån. Detta står bl a... Läs hela svaret
    • Mitra

      Byta gymnasium och program?

      Hej! om man byter gymnasium efter åk1 och går om på ett annat program, då vet jag att man kanske har lite håltimmar och sånt första året eftersom man redan gjort några av kurserna. Men skulle man då kunna plugga typ högre matte eller nått med en annan klass under håltimmarna? (Asså typ, min...

      Anna: : hej Mitra! du har rätt i mycket av det du skriver i din fråga. Ja, om eleven går om ett år på gymnasiet på ett Nytt program, då kan det hända att hen kan läsa andra kurser... Läs hela svaret
    • Robbin

      F i matte 1b E i 2b?

      hej jag heter Robbin och har nu gått ut andra året av gymnasiet. jag läser samhällslinjen och läser därmed matte 1b och 2b. första året fick jag f i matte 1b men andra året E i matte 2b vad betyder nu detta?. är det ok att ha F i 1b men godkänt i 2b för att ta examen?

      Milla : : Hej Robbin, du behöver få godkänt betyg i mate 1. Du behöver därför göra prövning i matte 1. På nivå ett får man byta ut mattekurser mot varandra, du kan kanske därför... Läs hela svaret
    • Saga

      Måste jag läsa 1B och 2B om jag redan läst 1C och 2C?

      Hej! Jag har nu läst ett år på naturvetenskapliga programmet och har därav fått betyg i kemi 1, biologi 1 samt matte 1C och 2C. Till hösten kommer jag byta till estetiska programmet dans och jag undrar då om jag måste läsa matte 1B och 2B trots att jag redan läst C-kurserna? Dvs, jag vet att...

      Anna: : Hej Saga, kurser i matte på nivå 1 får fritt bytas mot varandra. Du kan därför ha betyget i matte 1c in i examen från Estetiska programmet. För att byta ut kurser... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Jag har läser matte 1c, kan jag läsa ekonomi på gymnasiet?

      Jag går i nian men läser matte 1c på gymnasiet. Vad jag har förstått läser man matte b på ekonomilinjen och matte c på natur/teknik. Om vi säger att jag väljer att ta ut mitt betyg i matte 1c och sedan väljer att gå att gå ekonomi och inte natur/teknik, vad händer då med mitt betyg i matte 1c?...

      Julia: : Hej Ellinor, på nivå ett i matte får man fritt byta ut kurser mot varandra, dvs du få i ditt examensbevis från Ekonomiprogrammet ta in matte 1c i stäIIer för... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga