Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31944 frågor besvarade.
Läsa till SYV eller bli klar med beteendekandidat?
1Poäng
Emelie
Hej,
jag har äntligen, runt 30-årsåldern, kommit fram till att jag skulle vilja utbilda mig till SYV, problemet är att jag samtidigt vill komma ut och arbeta så fort som möjligt. Jag studerar i dagsläget till en kandidat i beteendevetenskap, inr pedagogik, är drygt halvvägs genom utbildningen. Jag har tittat på utbildningsplanerna till SYV och de ligger inte jättelångt ifrån det jag läser nu så att säga. Det känns lite surt att "börja om" på något som är så likt även om jag tror utbildningen hade passat mig väldigt bra. Jag skulle vilja jobba med personalfrågor eller då som SYV.
Frågan är om jag ska satsa på att ta kandidat i beteendevetenskap och hoppas på jobb efter det (läst mycket om att marknaden för både beteendevetare och personalvetare är mycket tuff) eller om jag istället bör satsa på SYV-utbildningen nästa höst.
Har bra betyg så är inte orolig för att inte komma in, men är väl inte jättesugen på att studera 3 år till. Å andra sidan kommer jag ändå "tvingas" göra det om jag inte får jobb med min beteendekandidat...
Det som är väldigt viktigt för mig är chansen till jobb, vill inte plugga 3 år till för att känna att jag inte kan få jobb efter utan det är viktigt att det blir rätt denna gång. Jag undrar hur arbetsmarknaden ser ut på 3-5 års sikt för SYV, bor i Skåne. Vilken ingångslön är rimlig (vet att det finns statistik på nätet men tycker att den ofta är missvisande då den kan gruppera ihop flera olika yrken och t.ex. visa för högt). Hur är löneutvecklingen? Vet att 31 inte är "någon ålder" men känns ändå lite motigt att sätta sig i skolbänken igen när jag hellre vill jobba. Samtidigt har jag fått intrycket att det snarare kan vara en fördel som SYVare att inte vara helt grön?
Många frågor här som ni märker och är tacksam för all hjälp och info jag kan få!
Just i Skåne är det mycket svårt att få jobb som SYV på en skola (grundskoIa, gymnasieskola, folkhögskola eller högskola). Detta pga SYV-programmet i Malmö har funnits under många år och för ca 15 år sedan har även utökat antal platser från 72 till 130 utbildningsplatser och det är sedan 15 år kommer ut ca 120 nya Syv-ar i Malmö .. och de flesta av dem vill också få jobb i Skåne, då de är ursprungligen från Skåne eller så har de flyttat till utbildningen och gått i 3 år och kanske träffade en partner, köpte bostad mm. och nu vill stanna i Skåne, för de har hunnit "rota sig" i Skåne.
Men å andra sidan... Sedan ett par tillbaka började Arbetsförmedlingen ställa strikta krav på sina underleverantörer inom Stöd&Matchning /väglening av arbetssökande/ - på att det bör vara Behöriga SYV-ar. Om det fortsätter vara så att AF ställer samma krav, då kan arbetsmarknaden för behöriga syv-ar fortsätta vara ganska god. Men då måste man vilja arbeta med vuxna arbetssökande där det dagliga arbetet går ut på att försöka fixa jobb åt folk: ta kontakt med arbetsgivare och försöka övertala dem erbjuda anställning eller praktikplats till personer som ofta saknar relevant utbildning (men inte vill eller kan gå den utbildning som de skulle behöva gå). Min personliga uppfattning (utifrån det som kollegorna berättar) är att det jobbet som man som SYV gör inom Stöd&Matchning är väldigt speciell, och passar långt ifrån alla behöriga SYV-ar. Man konfronteras ofta med många tragiska öden och "hopplösa situationer", när den arbetslöse måste få jobb men inte kan.... så om man kan tänka sig arbeta inom det område, så är det just nu mycket gott om SYV-jobb i hela Sverige. Hur det blir i framtiden, vet inte vi. Det beror på om AF ändrar sina krav eller inte.
Ang. hur du kan bli behörig SYV eller få jobb som SYV...
Du kan söka till SYV-programmet utan att du hoppar av din nuvarande utbildning och när du är Antagen, ansöka om tillgodoräknande (dvs du kan få besked vilka kurser inom SYV-programmet som du kan "hoppa över" pga du redan har betyg i samma eller i motsvarande kurser). Sedan kan du försöka läsa din nuvarande utbildning /där du har platsgaranti inom programmet - ... om jag förstår dig rätt, så läser du ett Program?/ - och läsa SYV-programmet samtidigt (och speciellt om du får tillgodoräknat dig mycket och det blir i så fall inte så många kurser kvar att läsa).
Ett annat sätt är att du med den utbildning du får på ditt program - söker jobb som SYV. På skolorna finns det inte strikta krav på att man måste just ha utb från SYV-programmet. Rektor kan dock föredra det, men kan också anställa vem hen själv vill, med en annan utbildning, alltså. Det skulle hjälpa mycket om du redan nu sökte jobb som SYV på deltid på någon skola. Många skolor söker deltids-syvar (förekommer även anställningar på 10% av heltid, dvs en förmiddag i veckan eller en hel dag varannan vecka). Anställning som SYV på 20% på en liten skoIa är ganska vanlig. Men just i Skåne är det, som sagt, "traditionellt svårt" att få jobb som SYV. Jag känner personligen flera SYV-ar som har tvingats flytta från Skåne. Det finns också exempel när folk med Syv-examen arbetar som Utredare på försäkringskassan>>, och med andra jobb som man kan få där man inte behöver vara SYV.
Sammanfattning: om du vill fortsätta bo i Skåne, då är inte SYV-yrket som jag skulle satsa på i första hand. Detta pga det finns väldigt många med den utbildning i Skåne & varje år "spottar" Malmö högskola ut ännu ca 120 nya SYV-ar som alla ska trängas på den skånska arbetsmarknaden.
Bästa hälsningar
ANNA
Utökat svar
Hejsan, du undrar i din kommentar hur det står till med möjlighet att få jobb som Logoped>>
ang. prognos "arbetsmarknaden för logopeder" så står det så här i Yrkeskompasen på Arbetsförmedlingens hemsida:
Utökat svar
Personligen tycker jag att det är "mindre bra" att arbetsförmedlingen gör prognos bara på ett års sikt för ett yrke där det tar 4 år att utbilda sig till. Vem är prognosen till för ? Den som redan är inne på sitt tredje eller fjärde år på Logopedprogrammet och ev. funderar på att hoppa av? :) ... för att den som funderar på att söka tiII programmet, är det intressant om det blir möjligt att få jobb om fem år! :)
Ville ge svar då jag själv i min roll som studie- och yrkesvägledare har en rätt annorlunda syn än svaret du fått.
1. Umeå Universitet har en överbyggande utbildning på 1,5 år som är till för dem som har utbildning i ett närbesläktat yrke. Utbildningen är på distans så lärare, socionomer, personalvetare m.fl över hela Sverige går den och får 50% av utbildningen tillgodoräknad genom sina tidigare studier.
2. Studie- och yrkesvägledarutbildningen ger en yrkesexamen, precis som lärare, läkare, civilingenjör, sjukgymnast, socionom med flera. Vem som heslt får inte anställas som studie- och yrkesvägledare utan en yrkesexamen krävs, precis som för lärare får en obehörig bara anställas ett år i taget om ingen annan lämplig finns. Det gäller inom grundskola, gymnasie och vuxenutbildning och styrs av skollagen.
3. I många delar av Sverige råder en väldigt stor brist på studie- och yrkesvägledare. När jag tog examen detta år blev jag erbjuden 6 jobb varav 4 var kommunala (inom två olika län) och alla var på heltid. Nu som anställd fortsätter jag få jobberbjudanden. Det är många skolor som söker nya studie- och yrkesvägledare för att de inte kan få tag i en behörig SYV och då måste de fortsätta söka någon. Detta är något som skolinspektionen kan ge anmärkningar på och några skolor har t.o.m blivt hotade med vite om de inte anställer behöriga SYV:are. Sen så självklart kan andra ha svårt att finna ett heltidsjobb på vissa orter men av de jag känner som tog examen är det bara 2 st som inte jobbar heltid inom yrket idag. Även de i den södra delen av landet. Utbilda sig gör man oftast för att man vill arbeta inom yrket, sen är det ingen rättighet att få jobb var man vill utan i de södra delarna av landet kan man då bli tvungen att flytta till en början.
4. Ingångslönerna varierar mycket. I utbildningsorterna är lönerna av logiska skäll något lägre men Lärarnas Riksförbund ser 27 500 som en lägsta nivå. Av de jag känner är 27 000 det lägsta och 31 000 högsta ingånglönen någon fått.
Frågor och svar taggade med 'ekonomiprogrammet' (317 st.)
Hej, Jag går i åk 9 och läser franska. Jag tycker det är svårt och funderar på att byta till spanska i gymnasiet. (ska gå ekonomi). Om jag fortsätter med franska vet jag att jag får extra merit, men om jag bara får E i betyg plus extra...
Milla : :
Ja, det är bättre för att det kommer ge dig högre meritvärde.Det är med meritvärdet som du konkurrerar om studieplats på de svenska högskole-universitetsutbildningar. Vissa utbildningar... Läs hela svaret
Hej! Behöver man ha bra betyg i samhäll i 9an för att det ska underlätta i ekonomi linjen i gymnasiet? Om man ligger runt E- D nu i 9an, påverkar det gymnasiet? Eller har man ens så djup samhäll i ekonomi? man har väl bara ekonomi i ekonomi och lite...
Milla : :
Hej!Kika på programplan för Ekonomiprogrammet (EK), se gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/EK/programplan/Programplan_EK.pdf - alla kurser som står under gymnasiegemensamma ämnen +... Läs hela svaret
Hej, Jag går i 9an och vill plugga hårt nu inför gymnasiet så att jag är redo. Dock vill jag veta vad jag ska specifikt höja mig i. Vilka ämnen i 9an ska jag vara bra på och ha höga betyg så det blir enklare i ekonomi gymnasiet? T.ex om jag kämpar mot ett B i matte kommer det bli enklare i...
Milla : :
Hejsan!Det är jättebra att du redan nu planerar inför studier på gymnasiet och strävar efter att stärka dina kunskaper i ämnen som kommer vara... Läs hela svaret
Jag läser nu matte 3 på komvux för att höja min merit och bli behörig för ekonomprogrammet. Får man 0,5 extra oavsett vilket betyg man får i kursen, eller får jag mindre om jag endast får E?
Milla : :
Hej,om matematik 3 krävs som särskild behörighet till din högskole-universitetsutbildning t.ex brukar det krävas inför ekonomiutbildningar på de svenska lärosätena då är... Läs hela svaret
Hej, jag har läst att man får ytterligare meritpoäng för matematik på högre nivå än vad utbildningen kräver. Jag antar att inte handlar om utbildningen man läser på gymnasiet (där läser till matte 2b i...
Milla : :
Hej,ekonomiutbildningar på de svenska lärosäten brukar kräva matte 3 för särskild behörighet; vilket betyder att man utan godkänt betyg i matte 3 är... Läs hela svaret
Hej!
Jag går andra året just nu på ekonomiprogrammet. Men jag har insett under senaste tiden att jag vill inte arbeta med ekonomi och är inte så jätteintresserad av det faktiskt. Jag vill bli dermatolog eftersom jag brinner för hudvård och hårvård. Jag undrar därför hur ska jag gå till väga...
Milla : :
Hej,För att bli dermatolog, som är en specialistläkare, måste man först utbilda sig till läkare. Det finns dock andra yrken som på olika sätt jobbar med... Läs hela svaret
Hej! Jag går i första året på ekonomiprogrammet och tänkte välja företagsekonomi men jag har svårt för matte. Mina två drömyrken är antingen marknadsförare eller skådespelare. Därför tänkte jag att det...
Milla : :
Hej,det ärliga svaret enligt min kunskap och erfarenhet är att det inte spelar någon roll. Inför de yrken som du siktar på kan man ha i princip vilken gymnasial... Läs hela svaret
Tjena, jag är inte helt 100 på vad de e som jag vill gå på gymnasiet, just nu så står de mellan ekonomi ekonomi eller teknikvetenskap, jag klurade på om man kan gå ekonomi ekonomi på gymnasiet och sedan gå teknikvetenskap på...
Milla : :
Hejsan,när du skriver om att vilja gå "teknikvetenskap på högskolan" vilka utbildningar eller vilka yrken tänker du på i så fall? Civilingenjörsprogrammen och... Läs hela svaret
Hej,
Jag är en elev som går i 2an och har bytt program från natur till ekonomi i början av årskurs 2. Jag har redan klarat matte 2c efter andra terminen i ettan, och då behöver jag inte läsa kursen detta år. Dock vill jag inte fortsätta med c-matte i 3an eftersom jag har det lite svårt för...
Milla : :
Hej,du går ekonomiprogrammet nu och där är det b-spår som läses inom ämnet matematik. Jag vet inte vilken inriktning på ekonomiprogrammet du läser: på inriktningen juridik behöver... Läs hela svaret
Hej, min son går 1a året på gymnasiet ekonomi. Han var tyvärr tvungen att byta klass efter 2 månader och missar därför sin Franska 3 men vill "läsa in" den på egen hand. Kan ni guida mig i vilken kurslitteratur vi ska köpa och...
Milla : :
Hej,i Ekonomi-programmet på gymnasiet (gäller båda inriktningar) ingår Moderna språk som ett obligatoriskt ämne. Det kan man se i... Läs hela svaret
Jag brukade gå i franska3 i ettan och klarade kursen, nu i tvåan har jag bytt till modersmål och tydligen måste jag gå kurs 3 igen då jag nyss börjat och då får jag ingen merit för det. idag på uppropet blev jag uppskriven som...
Milla : :
Hej,du skriver tyvärr inte vilket program du går på gymnasiet och det är mycket viktigt att veta det för att kunna ge dig svar.Annars, så finns det följande kurser i ämnet Modersmål... Läs hela svaret
Hej, Mitt barn har haft franska hela vägen genom grundskolan. Ska han då börja franska 3 om han börjar franska i gymnasiet ? Hinner han få franska 4 efteråt och ger det totalt 1,5 meritpoäng ? (han går på ekonomi i malmö)
Han...
Milla : :
Hej!det är inte obligatoriskt att ha meritpoäng men det gör en stor fördel vid ansökan till svenska högskolor-universitet, men läs gärna... Läs hela svaret
Hej! Kommer jag att få merit eller bara poäng om jag byter från EKEKO Redovisning och Finansiering till EKEKO med Marknadsföring? Mvh Aron
Milla : :
Hej,jag är inte säker på att jag förstår din fråga. Menar du att du vill byta lokal profil på gymnasial utbildning på ekonomiprogrammets inriktning Ekonomi? eller menar du någonting... Läs hela svaret
Hej! när jag går in i behörighetsvisaren för att kolla behörighet osv för tex ekonomi vs natur sam kommer det upp fler på natur sam såklart. dock när jag går in och kollar står det att det saknas tex kemi 1 biologi 1 och fysik1 eller...
Milla : :
Hej,gymnasiekurs Naturkunskap 2 ingår inte (som obligatorisk kurs) i något gymnasieprogram utan kan läsas som valbar kurs, om gymnasieskola erbjuder den möjligheten. Du kan titta på Programplan... Läs hela svaret
Vad ger störst jobbmöjligheter, att utbilda sig till civilekonom eller att gå ett ekonomie kandidatprogram?
Milla : :
Hej,civilekonomprogrammet är längre än kandidatprogrammet (fyra respektive tre år). På fyra år lär man sig mer än på tre år (eller... Läs hela svaret